Vi från Anhörigföreningen i Östhammar har i flera olika sammanhang framfört önskemål om bättre omvårdnad för alla våra äldre, för dem som har hemtjänst och för dem i särskilt boende, säbo.
Otillräcklig bemanning och ibland även bristande kunskaper gör att våra äldre inte får ett gott och värdigt liv när de inte längre kan klara sig själva. Vi som anhöriga lider med våra närstående, vi känner oss maktlösa och frustrerade. Men – så händer det något när livets slut närmar sig, då erbjuds en utmärkt omvårdnad med stor medkänsla och stort engagemang från alla runt vårdtagaren.
Vi är flera som haft den här upplevelsen när någon make/maka/förälder varit på väg att lämna oss. Den goda omvårdnaden vid livets slutskede gäller både vården på särskilt boende och kanske framför allt vården på närvårdsenheten i Östhammar, som drivs i samverkan mellan kommun och region. Närvården har tillgång till läkare dygnet runt, medan man på de flesta säbon endast har ständigt skiftande konsultläkare som rondar 1–2 gånger i veckan.
Vi anhöriga är tacksamma för minnet av den fina omvårdnaden vi mött när en närståendes liv sakta släckts. Självfallet hade vi önskat samma resurser för personcentrerad vård även före den sista tiden i livet. Skillnaden mellan vården då man fortfarande är i stånd att njuta av livet på säbo och vården när man är på väg att lämna livet är för stor. Vi befarar att det här är en allmängiltig företeelse och inte bara gäller för vår kommun.
Vi vill se samma möjligheter för personalen att ägna tid åt de boende under hela deras vistelse på säbo. Målsättningen för dem som ytterst ansvarar för vårdens kvalitet borde givetvis vara att erbjuda resurser för god vård även före den sista tiden i livet.