Grattis, Loran Batti, till Guldpigan du vann på Guldbaggegalan härom veckan. Och roligt att du och din dokumentär "G – 21 scener från Gottsunda" nominerades i flera kategorier. När jag läser om din film blir jag sugen på att gå och se den. Problemet är bara det att ni inte försett den med något syntolkningsspår.
Syntolkning är ett sätt att tillgängliggöra film för personer med blindhet och synnedsättning. En syntolk beskriver till exempel frisyrer, färger och det som inte hörs i tysta scener. Mycket kan man förstå genom att lyssna till repliker, ljudeffekter och bakgrundsmusik, men syntolken fyller i informationsluckorna.
Den tekniska lösningen kan se olika ut. I Sverige kan film distributörerna sedan ett drygt decennium tillbaks ansöka om stöd från Filminstitutet för att syntolka film. Syntolkningen sker då genom ett förinspelat ljudspår i en app som biobesökare med blindhet eller synnedsättning kan lyssna till under biobesöket. Men det förutsätter att filmens distributör ansöker om syntolkningsstöd, vilket inte er distributör, Story AB, har gjort. Konsekvensen blir att jag och andra med blindhet eller synnedsättning inte kan ta del av din film.
Din dokumentär var inte ensam om att låta bli att söka syntolkningsstöd. Av de fem som nominerats i kategorin bästa film på galan, var det enbart en film som hade syntolkning. Som trogen biobesökare tycker jag att det är tråkigt, men också märkligt, att svenska filmmakare inte använder chansen att söka syntolkningsstöd från Filminstitutet. Det kostar er ju inget och gör att era filmer kan nå fler!
Det här har gjort mig övertygad om att det får vara slut på frivilligheten nu. Det måste helt enkelt lagstiftas om att alla svenska filmer som får statligt produktionsstöd även ska syntolkas. Men som sagt, inget hindrar dig och andra att redan nu börja tillgängliggöra era verk.