För drygt en tid sedan uttryckte Skolverket bestörtning över en betygsättning, läs glädjebetyg, som inte motsvarade den aktuella kunskapsnivån hos eleven. Det var första gången verket tog tag i den omtalade betygsinflationen i Sveriges skolor, något som diskuterats av och till sen friskolereformen 1992.
Men vad är då glädjebetyg, trots i huvudsak en seriös lärarkår? Det är när lärare kraftigt övervärderar elevers prestationer på grund av egen osäker bedömning (ofta fallet för obehöriga lärare) eller när lärare vid osäkerhet inte ges möjlighet att samarbeta kring bedömning och betygssättning. Men, och nu bjuder undertecknad på egen erfarenhet av kommunal anställning; när läraren upplever en press att sätta ett högre betyg, av eleven, föräldrar eller skolledning.
När skolorna i och med fria skolvalet 1992 och skolpengens införande, utsattes för konkurrens, så blev de enskilda skolornas redovisning av antalet behöriga elever till högre skolform, hårdvaluta på skolornas hemsida. Dock Inte bara friskolor konkurrerar utan även kommunala. Förstås.
Under ett personalmöte vid en av Uppsalas grundskolor uttryckte en rektor det sålunda: alla klutar skulle sättas in för att hjälpa skolans elever till godkända betyg. Och tjänsteunderlaget var i farozonen. Vid medarbetarsamtal, kunde samma rektor som ovan förhöra sig om vad man som lärare hade för åtgärdsstrategier för att få elever ”igenom”. Naturligtvis har rektorer befogenhet till detta. Men på vilket sätt det görs är den viktiga frågan och särskilt om skolan inte har tillräckligt med speciallärare. Då läggs uppdraget enbart i den enskilda lärarens knä att ”få igenom” eleven till exempel godkänd nivå.
Den pressade tonen hos rektor uppfattades av flera, konkurrensen med friskolor var på allas läppar. Vissa lärare ansåg att antalet till exempel underkända i den egna klassen eller ämnet, även kunde kopplas ihop med den individuella lönesättningen.
Glädjebetyg måste givetvis analyseras vidare. Ett gott om än fragmentariskt försök gjordes nyligen av SVT:s Vetenskapsredaktion. Där framhölls, bland annat att det inte kan vara en tillfällighet att efter introduktion av LGR11:s läroplan så har elevers kunskapsnivåer sjunkit (se Pisa-testen) parallellt med att den psykiska ohälsan ökat. Kunskapskraven på våra ungdomar har skärpts och komplicerats. Elevgruppen i Sverige har blivit mer heterogen genom stor inflyttning, vilket ställer nya krav på svensk lärarkår. Alltså- fortsatt konsekvensanalys av den marknadsanpassade kommunala skolan, vad gäller ”glädjebetygen”, borde vara på plats. Dessa förekommer givetvis på alla skolnivåer.
Överbetyg är som godis till oroliga elever, föräldrar och till skolledning/skolkommun. Kunden och chefen blir tysta– för en kort stund. Men ”Kejsarens nya kläder” har vi kanske hört talas om?