Ett liv utan smärtsamma giktanfall är idag fullt möjligt för personer som har gikt. Sjukdomen går numera att bota för de patienter som får förebyggande behandling efter vårdbesöket på vårdcentralen.
Ungefär 150 000 personer har gikt och omkring 15 000 individer insjuknar årligen i gikt. Var tionde man över 70 år lever med sjukdomen. Den blir också allt vanligare i vår del av världen. Med hänsyn till att sjukdomen är så vanlig anser några av Sverige främsta specialister inom området att gikt förmodligen är en av de sämst behandlade sjukdomarna i svensk sjukvård.
En förklaring är att vården inte alltid har kunskap om att behandling finns. De nya rekommendationer för behandling som Läkemedelsverket har tagit fram tar lång tid att implementeras i vården och då kan bli till nytta för patienten.
En annan förklaring kan vara att sjukdomen tyvärr fortfarande omgärdas av gamla föreställningar om överdriven alkoholkonsumtion och dålig kosthållning. Det kan leda till att patienten drar sig för att söka vård eller prata om sin sjukdom. Obehandlad gikt kan utvecklas till kronisk inflammation och ge permanenta skador på leden. Vården har därför ett särskilt ansvar att informera om att arvsanlag, ålder och i många fall en bakomliggande njursjukdom, snarare än livsstilsfaktorer, är förklaringen varför många personer får gikt.
Reumatikerförbundet vill att vården för giktpatienter ska förbättras. Därför riktar vi oss till framför allt primärvården där de flesta patienter behandlas:
Reumatikerförbundet uppmanar vården att:
Implementera Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer om förebyggande giktbehandling på hälso- och vårdcentraler.
Erbjuda giktpatienter förebyggande behandlingar i samband med patientens vårdbesök.
Bryta stigmat och öka kunskapen om orsakerna till gikt. Det kan leda till att patienter får bättre behandling.