En fördel med att bli äldre är att man verkligen lär känna sin kropp på djupet. När allsköns krämpor infinner sig blir program som ”Fråga doktorn” eller information på nätet mycket intressantare än de varit tidigare. Det går också att läsa på 1177 om alla möjliga symptom. Nästan alla sjukdomar har en egen förening där man kan utbyta information. Själv är jag medlem i en Facebookgrupp med pensionärer, där kan man slänga ur sig en fråga och få många svar om träning, medicinering och andra strategier för att fortsätta må bra. Numera tillförs min kropp både ingefära och magnesium.
Men jag saknar professionell information om att bli äldre, vad är normalt åldrande, hur kroppen förändras med åldern och vad man kan göra åt det. Gudrun Utas skrev i sin insändare 23/8 att hon blivit besviken när det visade sig att Geriatrikcentrum bara var en minnesmottagning och inte alls ett centrum med olika specialister på åldrande.
Det är brist på geriatrisk kompetens. Det finns 22 geriatriker vid Region Uppsala. Kommer det att finnas geriatriker vid de olika vårdcentra som växer fram? De behövs både för dem i särskilda boenden, med hemtjänst och för oss som bor hemma. Är det möjligt att komplettera dem med särskilt utbildade sjuksköterskor?
Är det möjligt att Akademiska sjukhuset kan ordna föreläsningar om åldrandets olika skeden? 75 procent av sjukhusets vård ges till äldre. En viss avlastning skulle ske om vi äldre fick information om olika strategier för att fortsätta fungera i vardagslivet. Vi vill veta hur vi påverkas av att våra organ åldras och blir allt trubbigare. Vi är beredda att införskaffa alla möjliga hjälpmedel för att klara oss i tillvaron. En förutsättning är förstås att vi får en diagnos!
Krämpor får vi alla. Vi måste bara lära oss att handskas med dem.