I det offentliga rummet i Uppsala finns många helgon-namn, med viss Uppsala-anknytning, som har fått namnge gator, torg, köpcentrum, kapell, kyrkor etc. Exempel: Ansgar, Erik, Göran, Johannes, Lars, Olof, Per. Inget kvinnligt helgonnamn alltså, trots att det helgon som kanske har Störst Uppsala-anknytning är Sankta Valborg. Hon firas verkligen varje år, men har inte lämnat några spår i det offentliga rummet.
För att åtgärda denna brist så föreslås en Sankta Valborgs plats, på grusplanen på Carolina Redivivas östra sida, mellan trappan och Carolinabacken. Grusplanen kan snyggas till med lämplig beläggning av stenplattor och en minnesskylt, som beskriver traditionen med att fira Valborg varje år i Uppsala. Helgonet kan sedan i sin himmel se ner på Uppsala och glädjas åt den fantastiska glädjen och uppslutningen varje Valborgs-helg.
Om helgonet Sankta Valborg förtäljer de medeltida legendarierna att hon var född i England omkring år 710.Hennes festdag bestämdes i samband med helgonförklaringen till den 1 maj och redan under 900-talet blev kyrkor och altaren i Rhenlandet invigda till hennes ära. Kulten spred sig sedan snabbt till Nordtyskland, Belgien och England.
I konsten avbildas hon vanligen i abbedissedräkt med en stav i ena handen och i den andra en bok, varpå står en oljekruka. Till tecken på sin kungliga börd har hon ofta en krona antingen på huvudet eller liggande vid sina fötter.
Valborgskulten fick stor betydelse i Tyskland och hon anropades särskilt som befordrare av markens fruktbarhet. I anslutning härtill avbildas hon även med tre ax i handen. Från Tyskland spreds sedan kulten till det katolska Sverige. Trots reformationen i Sverige har hennes namn bevarats den 1 maj i kalendern, men firandet har tagit andra uttryck.