Efter att jag själv under mer än 30 år arbetat nära det som rör forskning, samverkan och innovation har jag många gånger fått uppleva att innovation inte hänger samman med forskning på det sätt som många verkar tro. Men i regeringens proposition 2020/21:60 Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige kopplar man än en gång samman forskning och innovation på det sätt som också skedde i propositionerna 2012 och 2016.
Det finns tydligen en tro på att forskningsresultat inte nyttiggörs i tillräcklig utsträckning. Det måste bero på att begreppet "forskningsresultat" snedvridits från att vara den ständigt ökande kunskapsmassa som forskningen levererar, till att uppfattas som ett underutnyttjat innovationsförråd. Så är det givetvis inte. Nedan visas några exempel på vad fri grundforskning kan betyda för vetandet - och (!) - för skapandet av innovationer.
1. Dan Shechtman fick under flera år känna på motstånd, misstro och förlöjligande innan han lyckades bevisa förekomsten av så kallade kvasikristaller, en upptäckt som senare visat sig vara av stor betydelse för utveckling av nya material. För denna prestation fick han nobelpriset i kemi 2011.
2. Ingen trodde på Stefan Hells idéer. Gränsen för hur mycket det var möjligt att förstora ett objekt var uppnådd och gick inte att ta sig förbi. Så sa man. Punkt! Men Hell fick rätt - och 2014 års nobelpris i kemi för sitt supermikroskop, som gör det möjligt att studera levande celler i oöverträffad förstoring.
3. Fysikprisvinnarna 2014, japanerna Isamu Akasaki, Hiroshi Amano och Shuji Nakamura; deras forskning dömdes ut av stora belysningsföretag. Men, de gav inte upp, och efter cirka 1500 försök lyckades de få fram de blålysande dioder som var den felande länken för att få fram energieffektiva LED-lampor som ger vitt ljus.
4. En av 2017 års pristagare, Jeffery C. Hall, berättade i vetenskapsradion att han under 70- och 80-talen fick kritik för att han och hans kollegor studerade bananflugors gener, vilket av vissa inte ansågs vara så viktigt, utan bara ett s.k. "inne"-område. 2017 gavs hans forskning nobelpris i medicin.
Exemplen talar för den fria grundforskningen, inte för en mer eller mindre påtvingad samverkan med näringsliv och andra samhällsaktörer. Och det finns många fler.
Samverkan kommer ändå att startas och utvecklas där intresse och kompetens finns hos båda sidor.
Ingenjörvetenskapsakademien, IVA, skrev för några år sedan i sin rapport Agenda för forskning att; ”Forskningspolitiken och innovationspolitiken står i relation till varandra, men bör inte behandlas som ett gemensamt område. Genom att i alltför hög utsträckning knyta samman forskningspolitik med innovationspolitik riskerar vi att båda områdena både förminskas och förvanskas.”.
Det kan inte beskrivas bättre.