Felkonstruerat system gör elen dyr

Som marknadshaveriet visar, kan man verkligen fråga sig om det är lämpligt att överlåta hanteringen av det livsviktiga elnätet till marknaden, skriver Lars Taxén i Lövstalöt.

Elkostnaderna skenar. Men varför?

Elkostnaderna skenar. Men varför?

Foto: Johan Nilsson/TT

Insändare2023-02-05 08:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Många har säkert undrat varför priset på el har ökat så extremt under den senaste tiden. Enligt vice statsminister Ebba Busch är anledningen brist på el orsakat av tidigare regeringars nedmontering av elsystemet (Aktuellt 25/1). 

Det stämmer inte – vi har ingen elbrist. Svenska kraftnät redovisade nyligen att Sverige exporterade el 52 veckor av 52 möjliga under 2022, utom några få dagar i december då tre fallerande kärnkraftreaktorer skapade ett behov av nettoimport.

Grundorsaken till prisökningarna är att elen sedan avregleringen på 1990-talet köps och säljs på handelsplatsen Nordpool. Där matar kraftbolagen varje dag före klockan 12 in hur mycket el de vill leverera och till vilket pris, timme för timme under det kommande dygnet. När marknaden stängs får alla som erbjudit sig leverera el, sälja den till det högsta priset. På så sätt kan till exempel vattenkraft som kostat några tioöringar per kWh att producera säljas för tjugo gånger den summan. Det är som om den sist producerade lägenheten på marknaden skulle bestämma priset på alla producerade och befintliga lägenheter. Resultatet är en förmögenhetsöverföring på hundratals miljarder kronor från medborgarna till elindustrin och staten.

Att det här är ett felkonstruerat system borde alla inse och göra något åt. Förslag saknas inte – i den så kallade Beken-modellen sätts priset på elen vi förbrukar i Sverige enligt vad den kostar att tillverka. Ett eventuellt överskott säljs på marknaden som förut. Men tyvärr så verkar vare sig politiker eller media vara intresserade av en seriös diskussion om detta sätt att lösa krisen.

I det kaos som nu råder, passar storbolagen Eon och Ellevio att höja sina priser. För en typisk villakund handlar det om 21 respektive 13 procent jämfört med för ett år sedan (DN 31/1). Att ägarna i Upplands Energi avvisade Ellevios uppköpsförsök i våras kan vi idag skatta oss lyckliga för. 

Men som marknadshaveriet visar, kan man verkligen fråga sig om det är lämpligt att överlåta hanteringen av det livsviktiga elnätet till marknaden. Även om vi nu följer alla goda råd för att minska vår förbrukning, kommer priset på elen ytterst bestämmas av elbolagens primära och juridiskt sett enda skyldighet: att leverera vinst till sina ägare.