Fel att ingen debatt förekommit

Svar på Kjell Prytz insändare "Folkomröstningen ett misslyckande" den 14/6.

Insändare2024-06-26 08:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kjell Prytz har av allt att döma i sin insändare den 14/6 inte läst folkomröstningsfrågan: ”Ska Uppsala kommun i översiktsplanen lätta på bebyggelseutvecklingen i Uppsala stad genom att planera för fler bostäder i tätorterna längs tågspåren Ostkustbanan (Storvreta, Vattholma och Skyttorp) och Dalbanan (Vänge och Järlåsa)? Texten stod tydligt och klart på valsedlarna. Om man röstade ja ville man det. Om man röstade nej ville man inte det. Om man röstade blankt tog man inte ställning. Det var alltså inte en fråga ”om huruvida framtida bebyggelse skulle ske i innerstaden eller förorterna”, det vill säga ett antingen eller, som Prytz tycks tro i sin insändare.

Omröstningsfrågan var en inriktningsfråga som handlar om hur Uppsalaborna vill se hur hela kommunen ska utvecklas i framtiden. Vill man ha mer bebyggelse i kransorterna och mindre i staden/stadsdelarna eller inte. Prytz menar dessutom att någon ”offentlig samhällsdebatt och valrörelse” inte förekommit, vilket faktiskt är helt fel. UNT har varit full av debattartiklar och insändare om folkomröstningen. Lokal radio och TV rapporterade. I valstugorna och med flygblad i flera bostadsområden fanns omfattande information om omröstningen. Vad man kan kritisera är att kommunen inte i samband med utskicket av röstkorten till väljarna på ett bättre sätt informerade om att det samtidigt med EU-valet också avhölls en kommunal folkomröstning om Uppsalas framtida bebyggelseutveckling.

Intressant är Prytz påpekande om att valdeltagandet var relativt högt, 51 procent, det vill säga i nivå med valdeltagandet i EU-valet, samt att han anser att folkomröstningar bör genomföras regelbundet. Det är viktigt som Prytz skriver att ”I dagens samhälle är det väsentligt att stärka demokratin.” Men att frågan i det här fallet blev en inriktningsfråga om Uppsalas bebyggelseutveckling och inte om spårvägen/spårvagnar, berodde på att Liberalerna i kommunfullmäktige först stödde en majoritet emot spårväg, för att sedan ändra sig när folkomröstningsfrågan väl var formulerad och fastslagen.