Färre nöjda med Uppsalas äldreomsorg

Uppsala måste bryta trenden att äldreomsorgen försämras, skriver Sven-OlovLarsson.

Uppsala måste bryta trenden att äldreomsorgen försämras, skriver Sven-OlovLarsson.

Foto: Martina Holmberg / TT

Insändare2019-12-17 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Uppsalas ekonomi utmanas. “...kommunens anställda kan räkna med nya krav på effektivisering” meddelas i UNT den 5/12. En utmaning är “åldringsboomen”, och att andelen äldre över 85 år ökar. 
Hur fungerar äldreomsorgen idag? En viktig källa till sådan kunskap är de som idag åtnjuter omsorgen. Socialstyrelsen frågar årligen genom enkäter till de boende om deras värdering av omsorgen. Enkäterna omfattar en stor mängd kvalitetsindikatorer samt en summerande fråga om hur nöjd man är med omsorgen. Materialet finns allmänt tillgängligt i databasen Kolada.
 

Uppsala pensionärsföreningars samarbetsråd (UPS) har sammanställt materialet rörande särskilda boenden under de senaste sju åren. Det är inte någon upplyftande läsning vare sig för kommunens politiker och tjänstemän eller oss äldre. 
För att hitta hållpunkter för bedömning av kvalitén kan man se på utvecklingen över tiden, jämföra med landet som helhet eller med närmast jämförbara kommuner. Den sammanfattande bilden för särskilda boenden är att Uppsala ligger under ett genomsnitt för landet som helhet, detta flera år i följd. År 2019 är 74 procent nöjda med sitt boende i Uppsala. Det är färre än 2018 och 7 procent under riksgenomsnittet. Bland 12 jämförbara kommuner uppvisar Uppsala minst andel nöjda boende.
 

Några delfrågor sticker ut särskilt. Missnöjet är störst i fråga om huruvida personalen brukar meddela förändringar i förväg, bara två av fem är nöjda. Bara drygt hälften är nöjda med möjligheterna att få komma utomhus eller att få träffa läkare. 
Andelen nöjda minskar över tiden. Personalens tillgänglighet och bemötande förklarar mycket. Det är svårt att påverka de tider man får hjälp. Bara två av tre tycker att personalen har tillräckligt med tid att utföra sitt arbete. Förtroendet för personalen minskar - även om fyra av fem boende fortfarande är nöjda. 
 

Vidare, hur förhåller det sig till exempel med skillnader mellan boenden som drivs i kommunal respektive privat regi? Sju särskilda boenden, som idag drivs av kommunen, skall upphandlas. Samtliga boenden får privata utförare. I Uppsala får boenden i offentlig regi fler positiva svar på flertalet kvalitetsindikatorer. Skillnaden mellan offentlig och privat regi har ökat över åren. - Är det ett självändamål att privatisera oavsett boendekvalitén?
Uppsala måste bryta trenden att äldreomsorgen försämras och istället höja kvalitén till nivåer jämförbara med liknande kommuner. Kan man uppnå det genom att personalen springer fortare?