Ensamhet är en hälsofara

Tyvärr finns det många ensamma äldre som av olika skäl inte vill eller vågar ta steget för att ta kontakt. Hur kan dessa påverkas? Det skriver Hans Nordström, ordförande i Uppsala pensionärsföreningars samarbetsråd, UPS

En forskningsstudie visar att äldres ensamhet inte bara kan upplevas som deppigt utan även ökar risken för att dö i förtid.

En forskningsstudie visar att äldres ensamhet inte bara kan upplevas som deppigt utan även ökar risken för att dö i förtid.

Foto: Gorm Kallestad/TT

Insändare2023-11-22 08:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

UNT presenterade den 13 november en oroande forskningsstudie om att äldres ensamhet inte bara kan upplevas som deppigt utan även ökar risken för att dö i förtid. Femtiotalet pensionärsföreningar i Uppsala ordnar träffar och aktiviteter för äldre i sitt närområde i syfte att skapa ett socialt nätverk även på äldre dar för att minska den risken. Tyvärr finns det många som av olika skäl inte vill eller vågar ta steget för att ta kontakt. Hur kan dessa påverkas?

Föreningarna samordnar sig via Uppsala pensionärsföreningars samarbetsråd, UPS, för att skapa bästa möjliga förutsättningar för äldre i kommunen. UPS förmedlar föreningarnas oro i regelbundna möten med politiker och tjänstemän, främst inom Äldrenämnden. Under året har åtgärder för att stötta ensamlevande hört till huvudfrågorna i politikerkontakterna. 

Kommunen har visserligen ett tiotal Träffpunkter där alla 65+ är välkomna. Men vissa, som till exempel den i Vänge, verkar riskera att försvinna på grund av sparkrav inom andra förvaltningar. Eftersom utbudet för äldre att träffas är betydligt sämre i kransorterna och på landsbygden, måste en träffpunkt likt den i Vänge bevakas av äldrenämnden. Projektet ”Äldrevänlig kommun” får inte utarmas till ”Äldrevänlig stad”.

Visserligen är det såvitt vi kan bedöma huvudsakligen relativt engagerade som besöker Träffpunkterna. Någon form av uppsökarverksamhet i kommunal regi kanske kan vara en väg att nå och engagera fler för att minska den sociala isoleringen. Även regionen behöver engageras. Läkare, sjuksköterskor och andra kompetenser inom vården torde träffa fler ensamlevande än vad någon del av kommunen gör. Dessa bör kunna stimulera ensamlevande till kontakt med exempelvis pensionärsföreningar eller Träffpunkternas verksamhet.