Idag möts vi av en mängd olika erbjudanden i form av ”kampanjer”, ”reor”, ”extrapriser” eller andra former av utförsäljningar. Merparten av kampanjerna saknar många gånger de grundläggande kraven som den nya köplagen och marknadslagen stipulerar.
Kampanjerna som är utformade på en mängd olika sätt anger sällan eller aldrig kampanjernas varighet eller det så kallade 30-dagarspriset. Att ange att kampanjen gäller så länge lagret räcker är inte ärligt om man konsekvent fyller på sitt lager. Många erbjudande anger dessutom bara en procentsumma som uppenbarligen skall ge sken av en stor besparing, som det är omöjligt att värdera om man inte vet vad de ordinarie priserna är. Andra företag anger ett ordinarie pris som utgångspunkt för hur mycket du sparar i samband med kampanjerbjudandet. Ett kampanjerbjudande skall heller naturligtvis inte användas under en obegränsad period för en och samma produkt utan skall då bli betraktad som produktens ordinarie pris.
Frågan är om 30-dagarspriset skall anges när ett företag använder ett marknadsföringspåstående om ”utförsäljning”, ”realisation”, ”kampanj”, ”erbjudande” eller andra uttryck som ger intryck av att priset har sänkts? Ja, 30-dagarspriset ska anges enligt den nya Köplagen från 2020. När ett företag tillhandahåller en produkt med angivande av att priset har sänkts ska såväl det nedsatta priset som det tidigare lägsta pris som företaget har använt för produkten under de senaste 30 dagarna anges.
Det som man som konsument alltså bör känna till är om det så kallade ordinarie priset över huvud taget har använts som lägsta pris 30 dagar före kampanjerbjudandet. Ibland kan man se att företagets ordinarie pris förväxlas med leverantörens rekommenderade pris. För att visa hur man kan gå bort sig i alla kampanjerbjudanden kan illustreras av följande exempel:
Låt oss anta att två företag annonserar en vara med exakt samma kampanjpris förslagsvis 10 000 kr. Det ena företaget anger att det ordinarie priset är 15 000 kr medan det andra företaget anger att deras ordinarie pris är 17 000 kr för samma vara. Med andra ord gör man som kund en besparing på 5 000 kr i ena fallet medan man sparar 7000 kr i det andra fallet. Alltså är det oerhört viktigt att veta om 30-dagarspriset är 15 000 kr ,17 000 kr eller något annat.
Den i många fall ”fiktiva” besparingen blir då helt uppenbar. Jag saknar därför ett agerande från konsumentverket för att avgöra om/när vi gör ett klipp eller bara blir lurade.