Nordea har sitt ursprung i statliga PK-banken, Post & Kreditbanken, en folkbank (i folkhumorn ”puss-och-krambanken”) som alla i Sverige under den tiden hade någon form av kontakt med. Två gånger efter våghalsiga spekulationsaffärer har de svenska skattebetalarna tvingats rycka in och rätta till Nordeas balansräkning. De, så att säga, räddade bankens liv.
Ordbytet mellan ordföranden finländaren Björn Wahlroos och finansminister Magdalena Andersson påminner om när min då tonåriga dotter ville vara ute till kl 03.00 en lördagsnatt. ”Du ska vara hemma senast klockan 01.00”, tyckte jag bestämt. ”Då flyttar jag hemifrån”, sa hon.
Nordea borde naturligtvis vara skattebetalarna i Sverige ett stort tack skyldig. Det förstår tydligen inte Björn Wahlroos. Det hade han inte en aning om, för att citera Hans Alfredsson.
Man får hoppas att han snarast tänker om och försöker rädda vad som räddas kan. Annars riskerar han att bli ihågkommen som den som mer eller mindre kvaddade Nordeas rörelse i Sverige.
Storbankernas vinst för 2017 kommer att överstiga etthundratusen miljoner (100 000 000 000) som det syns, mer än en fjärdedel av alla offentliga utgifter för hälso- och sjukvård i landet, mer än två gånger försvarsbudgeten.
Kan man tro på Björn Wahlroos när han tycks mena att Nordea har svårigheter med att betala en något förhöjd resolutionsavgift?
Några funderingar från en gammal bankarbetare, bland annat i Nordea under 25 år.