Att avsaknaden av ett gemensamt journalsystem leder till extra administrativa kostnader sÀger sig sjÀlvt.
Men ett för oss stort problem Àr att man inom professionen anvÀnder sig av flera statistiksystem med olika definitioner och (tids)grÀnser för samma aktiviteter. Bortsett frÄn tidskrÀvande dubbelarbeten vid datainmatning försvÄrar/förhindrar det en vettig diskussion om förbÀttringar nÀr man bibringas olika uppfattningar om verkligheten.
Ett exempel i vĂ„r vĂ€rld Ă€r att staten under Ă„ren 2015â2020 tillförde Region Uppsala cirka 62 miljoner kronor med ett uttryckligt mĂ„l att korta köerna för behandling av cancer. NĂ„gra kortare kötider blev det inte. DĂ€remot ett nytt statistiksystem â âSigneâ. Det paradoxala Ă€r att inom ProstatacanceromrĂ„det finns det redan ett utomordentligt nationellt kvalitetsregister (NPCR), dĂ€r utvecklingsansvaret legat pĂ„ Akademiska.
VÄr uppfattning Àr att sÄvÀl politiker som ledning inom vÄrden mÄste skÀrpa till styrningen och skÀra i administrationen. Vinsterna kan med fördel lÀggas pÄ operativ personal.
För Prostatacancerföreningen i Uppsala lÀn
Egna IT-system leder till omfattande problem
UNT:s ledare 16/4 om âVĂ€rdelös IT för flera miljarder kronorâ vill vi gĂ€rna utveckla med ytterligare aspekter. Inom vĂ„rt intresseomrĂ„de (ProstatacancervĂ„rd) kan vi notera att faiblessen för att göra egna system förutom slöseri med skattemedel leder till omfattande administrativa och logistiska problem.
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Ă
sikterna i texten Àr skribentens egna.