”Att bygga spårväg är väldigt dyrt.” Det sade Erik Pelling i en intervju med UNT den 5 maj 2012.
I samma artikel uppgavs Stefan Hanna, då ordförande i Plan- och byggnadsnämnden, ha föreslagit en ”högeffektiv förbindelse, möjligen spårtrafik” mellan den tågstation som planerades söder om Storvreta och ett stort köpcentrum i Fullerö, medan Erik Pelling, som då var i opposition, skriver att det skulle vara väldigt dyrt.
Ombytta roller?
Stefan Hannas förslag handlade förmodligen inte om spårvagn, vilket Erik Pelling sannolikt trodde. Jag var vd i det företag som skulle beställa linjen och driva trafiken, med den förarlösa automatbana jag alltsedan 1990-talet pläderat för. Den skulle kosta en bråkdel av vad det kostade att bygga bana för spårvagn, eftersom den skulle byggas i obebyggd terräng. En sex meters asfaltsträng på grusunderlag inom staket och häckar. Nedsänkt, så att GC-vägar och gator lätt skulle kunna byggas över i kommande stadsdelsbygge.
En skena i mitten för att leda vagnarna på båda sidor och ge dem el för driften.
Peter Eklund, expert på modern kollektivtrafik, och jag gick hela den tänkta sträckningen, men även sträckningen för en fortsättning på östra sidan av järnvägen upp till Adolfsberg, det då tänkta utbyggnadsområdet norr om Storvreta. Men alla planer begravdes när förslaget om Fullerö köpcentrum med vikingapark avslogs. Kvar står endast Erik Pellings insiktsfulla yttrande!