Insändare: Det enda som kan lösa krisen är fler kollegor

Jag har jobbat som sjuksköterska i 15 år. Och har väntat länge på att ”det sjunkande skeppet” som är mitt arbete snart ska sjunka. Det är en vardag på många avdelningar där man sliter i 10 timmar utan att få någon som helst rast där man kan få dricka och gå på toaletten. Det hinns inte med. 

Det hinns inte med men allt detta vet ni ju. Det är vad som sägs från mina kollegor i media, dagligen. Det handlar oftast inte om lönen när vi säger upp oss. Vi säger oftast upp oss för att vi inte orkar. Jag har själv drivits till utmattning och fått gå i KBT för att lära mig ”ta ett djupt andetag och mikropauser”. Det kändes som ett hån. Klart jag vet att det är viktigt med sånt, att stanna upp. Men själva poängen jag vill komma till är att det inte går. Det finns inte ens en mikropaus över. 

Därför blir jag beklämd när jag hör politiker och experter på SKR som pratar om att öka kompetens och ha erfarna kollegor som ska få handleda mer. Absolut, det är inga dåliga idéer men det finns bara en sak fungerar för att vi ska orka. Och det är att öka bemanningen. Så att vi får tid för våra patienter och känna att vi räcker till. Då kommer vi att stanna, då orkar vi. Då blir arbetet det arbete vi sökte oss till.

Ja det krävs kanske en skattehöjning men är det inte värt det?