Då och nu för skolsköterska.

Då: Alla i samma bostadsområde gick till samma barnavårdscentral och fick hembesök av samma distriktssköterska. Föräldrautbildning av läkaren på barnavårdscentralen som ibland kom till föräldragrupperna. Barnen gick på  samma dagis, förskola och skola tillsammans med lekkamraterna som kände varandra sedan tidigare såväl föräldrar som barn. Tryggt. 

Nu: Inte samma barnavårdscentral (fritt val). Inga hembesök  av distriktssköterskan (hinns inte med).  Inte samma dagis eller förskola och inte heller samma klass i skolan med kompisar som man kände.

Då: Skolsköterskan träffade barnavårdscentralens sköterskor och fick överlämnade samt träffade alla barn tillsammans med föräldrar och individuellt för syn- och hörselprövning.. Bra kontakt med lärare och övrig personal.

Nu: Massor av nya uppgifter som visserligen gagnar barnen men som tar väldigt mycket värdefull tid från skolsköterskan. Pappersarbetet har svällt rejält.  Bra med HPV-vaccinering av pojkar men då skall lappar skickas hem för medgivande av målsman, vaccinationer ske tillsammans med en kollega och slutligen dokumentation (lagstadgad) och inrapportering av resultat (antal, procent med mera).

Lösning: Två skolsköterskor på varje större skolenhet. Den ena tar normalfallen och den andra tar specialfallen (alla barn går integrerat i skolan idag). Alla barn är i skolan och blir väl kända av skolsköterskan som träffar alla barn flera gånger under skoltiden Dessutom borde skolsköterskan på mellan- och högstadiet samarbeta med en socialsekreterare och en civilpolis som kom till skolan och pratade och åt med barnen då och då. Föräldrabesök, trivselkvällar men även möten på tu man hand med föräldrar som vill det.