I fredagens ledare i UNT sägs att Uppsalapaketet inte är beroende av om kommunen bygger spårväg, huvudsaken är att det blir en kapacitetsstark kollektivtrafik från de sydöstra stadsdelarna. Föreningen Vårda Uppsala har sedan november förra året försökt få svar från kommunstyrelsen på om avtalet medger en sådan tolkning. Trots ett flertal påstötningar har vi inte fått något svar. Däremot har vi fått ett svar från Uppsalapaketets programledare Gabriella Burel. Hon är tydlig med att avtalet förutsätter spårväg i den så kallade Ultunalänken, en förbindelse från Bergsbrunna genom Årike Fyris till Gottsunda.
Enligt fyrspårsavtalet är Ultunalänken en förutsättning för kommunens bostadsåtagande. Detta åtagande är i sin tur en förutsättning för utbyggnaden av järnvägen till fyra spår mellan Uppsala och länsgränsen mot Stockholm. Om det inte blir en spårvagnsförbindelse genom Årike Fyris faller alltså avtalets båda övriga delar. Av detta nämndes ingenting när plan- och byggnadsnämnden under våren 2021 skickade ut en detaljplan för kapacitetsstark kollektivtrafik på samråd. Då förespeglades att det är en öppen fråga om trafiken ska utgöras av spårväg eller BRT (Bus Rapid Transit). Varför var nämnden då inte tydlig med fyrspårsavtalets reella innebörd?
Den fördjupade översiktsplanen för sydöstra staden har överklagats. Det är föga överraskande med tanke på den bristande lyhördhet som visats alla dem som har engagerat sig vid samråd och granskning av planen. Nyligen framgick av ett pressmeddelande att det i sommar kommer att bjudas in till dialog i syfte att fånga upp kunskap och perspektiv från invånarna i planeringsprocessen. De bolag som har fått ansvar för att bygga den första etappen har även fått ansvar för att genomföra dialogen. Varför lämnar plan- och byggnadsnämnden över ansvaret för dialogen till privata aktörer?
Ovanstående exempel visar att planeringen bedrivs på ett sätt som strider mot plan- och bygglagens intentioner. Genom fyrspårsavtalet är plan- och byggnadsnämnden satt att leverera tre spårvagnslinjer och 33 000 bostäder oavsett vad. Samråden får karaktären av skenprocesser. Genom att lägga ansvaret för en dialog på privata aktörer har nämnden retirerat, vilket skapar en uppgivenhet hos dem som berörs. Har plan- och byggnadsnämndens roll i genomförandet av fyrspårsavtalet i realiteten kringskurits? Är nämnden beredd att verka för en mer öppen och lyhörd planering? Det är hög tid för en aktiv dialog om hur en frisk kommunikation går till med planeringens alla berörda parter.
För Föreningen Vårda Uppsala