Den gäckande Natofrågan tränger sig på

Vaksamhet krävs på vilka eftergifter regeringen kan komma att medverka till för att få Turkiet att släppa sitt veto mot svenskt Natomedlemskap, skriver Hans Jivander.

Turkiets president Recep Erdogan tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Turkiets president Recep Erdogan tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Foto: AP

Insändare2022-11-09 09:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Svenskt medlemskap i Nato hölls medvetet undan från valdebatten och fick inte göras till en valfråga. Ämnet trängde sig emellertid på och blev pinsamt aktuellt då det stod klart att Turkiet som Natomedlem inte skulle komma att ratificera Sveriges ansökan om medlemskap. Det resulterade i att en överenskommelse mellan Sveriges, Finlands och Turkiets regeringar undertecknades på Nato toppmötet i Madrid juni 2022. 

Överenskommelsens syfte var att underlätta överlämnandet av personer till Turkiet som landet ville få utlämnade. Det är ett villkor för att Turkiet ska ratificera Sveriges ansökan om medlemskap i Nato. 

Svenska politiker, länge företrädda av Socialdemokraterna, har dragit ner utrikespolitikens innehåll till att rätta sig efter amerikanska intressen. 

Högerpartierna inklusive de ledande kretsarna inom Socialdemokraterna har banat väg för den principlösa hållningen för Sveriges självständighet som Nato ansökan är ett tydligt tecken på. Det har lett till att den som kan sätta stopp för svenskt medlemskap i Nato är Turkiet och president Erdoğan. 

Komikern Kristoffer Appelquist har i TV-satiren Svenska nyheter tacksamt drivit med tidigare stats- och utrikesministern för deras iver att behaga Nato och Erdoğan. Avgångna statsminister Andersson kan inte i radiointervju tala klartext om kollegan, den fängslade socialdemokratiske partiordföranden i Turkiet, för att inte reta president Erdoğan. Allt beroende på den förhastade svenska Nato ansökan.

Till och från kom emellertid Nato frågan upp under valrörelsen och i medier som Sveriges television och Sveriges Radio. Till övervägande del Natoförespråkare inom försvaret och personer med likartad inställning kom till tals medan kritiker av Natoansökan och forskare inom freds- och konfliktforskning sällan tillfrågades om synpunkter på följderna av ett svenskt Nato medlemskap. 

Den regering som tillträtt under ledning av Moderaterna består av partier som alla har på sina program att verka för svenskt medlemskap i Nato. De är potentiellt ännu mer inställsamma mot Turkiet än sina företrädare. 

Enligt nyhetsrapportering i juni i år påstår president Erdoğan att Sverige har lovat att utlämna 73 personer. Flera gånger ska han ha upprepat antalet 73 personer, inte 33 som först rapporterades: 21 från Sverige och 12 från Finland. 

Vaksamhet krävs på vilka eftergifter en moderatledd regering kan komma att medverka till för att få Turkiet och president Erdoğan att släppa sitt veto mot svenskt Natomedlemskap.