InsÀndare: Den finns alternativ till kalhygge i naturreservatet

SLU och Uppsala universitet borde göra ett gemensamt forskningsprojekt med hyggesfritt skogsbruk i HĂ„gadalen-NĂ„sten, skriver Kristina Jansson och Mona J-Åkerström

Hyggesfritt skogsbruk behĂ„ller skogskĂ€nslan och har positiva effekter för miljön, skriver Kristina Jansson och Mona J-Åkerström

Hyggesfritt skogsbruk behĂ„ller skogskĂ€nslan och har positiva effekter för miljön, skriver Kristina Jansson och Mona J-Åkerström

Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

InsÀndare2020-12-04 06:00
Clas Thoresson
Kristina Jansson Mona J-Åkerström
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Kommentar till insĂ€ndare av Anders Söderström  26/11

Genom att ha följt debatten om den kommande avverkningen i HĂ„gadalen-NĂ„sten omrĂ„det sĂ„ förefaller det mig att det finns en del öppningar trots allt. Planerna pĂ„ föryngring och att fĂ„ in mer lövtrĂ€d verkar vara en bra idĂ©. 

Man fĂ„r dock inte glömma bort att detta skogsomrĂ„de Ă€r ett stadsnĂ€ra naturreservat med stor betydelse för det rörliga friluftslivet och den biologiska mĂ„ngfalden, dvs inte vilken skog som helst. Det innebĂ€r att Akademiförvaltningen trots att man i föreskrifterna fĂ„r bedriva skogsbruk kan/bör vidta vissa Ă„tgĂ€rder som minskar effekterna av en avverkning. 

En av Ă„tgĂ€rderna kan vara att tillĂ€mpa en annan metod – ett hyggesfritt skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk). En sĂ„dan metod leder inte till kala hyggen utan Ă€r en metod dĂ€r skogskĂ€nslan bibehĂ„lls, vilket upplevs som positivt i rekreationsskogar som ju omrĂ„det HĂ„gadalen-NĂ„sten i hög grad Ă€r. Förutom att omrĂ„det rent visuellt blir mycket mer tilltalande Ă€r det Ă€ven en fördel att metoden Ă€r ett skonsammare sĂ€tt att bruka skogen. MĂ„nga arter ges dĂ€rigenom en större möjlighet att finnas kvar jĂ€mfört med efter en kalhuggning. Exempel pĂ„ arter som gynnas Ă€r marksvampar, hĂ€nglavar, mossor skogsfĂ„glar och blĂ„bĂ€rsris. (Skogsstyrelsen) 

ÅtgĂ€rder som skyddsdikning, markberedning och plantering behövs normalt inte vid hyggesfritt skogsbruk. Avrinningen ökar inte under vissa tidpunkter som det gör om omrĂ„det kalavverkas. DĂ€rmed bör risken minska för utlakning av nĂ€ringsĂ€mnen och tungmetaller till vattendrag. SĂ„ledes positiva effekter för miljön och troligtvis Ă€ven för kostnaderna. Vissa fördyringar borde dock vara rimliga med tanke pĂ„ omrĂ„dets kvaliteter som friluftsomrĂ„de, den biologiska mĂ„ngfalden och minskade utslĂ€pp till miljön. 

Det finns förstĂ„s nackdelar men det Ă€r ett skogsbrukssĂ€tt som röner stort intresse trots att de praktiska erfarenheterna Ă€r mycket smĂ„. (SLU) 

Vad som framgĂ„r av Anders Söderströms inlĂ€gg sĂ„ Ă€r marknadsvĂ€rdet betydande och intĂ€kterna syftar till att stĂ€rka forskning och utbildning vid Uppsala Universitet. Varför dĂ„ inte ta tillfĂ€llet i akt, SLU och Uppsala Universitet, och göra ett gemensamt studie-eller utvecklingsprojekt i HĂ„gadalen-NĂ„stenreservatet i syfte att utöka de idag ringa praktiska erfarenheterna nĂ€r det gĂ€ller att bedriva ett hyggesfritt skogsbruk. En möjlighet som inte borde gĂ„ universiteten förbi. Kostnaderna borde dessutom vara mindre med tanke pĂ„ omrĂ„dets centrala lĂ€ge i jĂ€mförelse med andra forskningsprojekt ute i landet. 

Ett studie-/utvecklingsprojekt med kontinuitetsskogsbruk borde ocksÄ vara av stort intresse för Uppsala kommun, som skulle kunna vara en möjlig samarbetspartner.