Den finns alternativ till kalhygge i naturreservatet

SLU och Uppsala universitet borde göra ett gemensamt forskningsprojekt med hyggesfritt skogsbruk i Hågadalen-Nåsten, skriver Kristina Jansson och Mona J-Åkerström

Hyggesfritt skogsbruk behåller skogskänslan och har positiva effekter för miljön, skriver Kristina Jansson och Mona J-Åkerström

Hyggesfritt skogsbruk behåller skogskänslan och har positiva effekter för miljön, skriver Kristina Jansson och Mona J-Åkerström

Foto: PONTUS LUNDAHL / TT

Insändare2020-12-04 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kommentar till insändare av Anders Söderström  26/11

Genom att ha följt debatten om den kommande avverkningen i Hågadalen-Nåsten området så förefaller det mig att det finns en del öppningar trots allt. Planerna på föryngring och att få in mer lövträd verkar vara en bra idé. 

Man får dock inte glömma bort att detta skogsområde är ett stadsnära naturreservat med stor betydelse för det rörliga friluftslivet och den biologiska mångfalden, dvs inte vilken skog som helst. Det innebär att Akademiförvaltningen trots att man i föreskrifterna får bedriva skogsbruk kan/bör vidta vissa åtgärder som minskar effekterna av en avverkning. 

En av åtgärderna kan vara att tillämpa en annan metod – ett hyggesfritt skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk). En sådan metod leder inte till kala hyggen utan är en metod där skogskänslan bibehålls, vilket upplevs som positivt i rekreationsskogar som ju området Hågadalen-Nåsten i hög grad är. Förutom att området rent visuellt blir mycket mer tilltalande är det även en fördel att metoden är ett skonsammare sätt att bruka skogen. Många arter ges därigenom en större möjlighet att finnas kvar jämfört med efter en kalhuggning. Exempel på arter som gynnas är marksvampar, hänglavar, mossor skogsfåglar och blåbärsris. (Skogsstyrelsen) 

Åtgärder som skyddsdikning, markberedning och plantering behövs normalt inte vid hyggesfritt skogsbruk. Avrinningen ökar inte under vissa tidpunkter som det gör om området kalavverkas. Därmed bör risken minska för utlakning av näringsämnen och tungmetaller till vattendrag. Således positiva effekter för miljön och troligtvis även för kostnaderna. Vissa fördyringar borde dock vara rimliga med tanke på områdets kvaliteter som friluftsområde, den biologiska mångfalden och minskade utsläpp till miljön. 

Det finns förstås nackdelar men det är ett skogsbrukssätt som röner stort intresse trots att de praktiska erfarenheterna är mycket små. (SLU) 

Vad som framgår av Anders Söderströms inlägg så är marknadsvärdet betydande och intäkterna syftar till att stärka forskning och utbildning vid Uppsala Universitet. Varför då inte ta tillfället i akt, SLU och Uppsala Universitet, och göra ett gemensamt studie-eller utvecklingsprojekt i Hågadalen-Nåstenreservatet i syfte att utöka de idag ringa praktiska erfarenheterna när det gäller att bedriva ett hyggesfritt skogsbruk. En möjlighet som inte borde gå universiteten förbi. Kostnaderna borde dessutom vara mindre med tanke på områdets centrala läge i jämförelse med andra forskningsprojekt ute i landet. 

Ett studie-/utvecklingsprojekt med kontinuitetsskogsbruk borde också vara av stort intresse för Uppsala kommun, som skulle kunna vara en möjlig samarbetspartner.