Kommentar till insändare av Gunnar Skogehall 12/1
Arkitektur är att väga en stor mängd ibland motstridiga krav och önskemål mot varandra. Det kan inte förnekas att utblicken från vissa delar av det befintliga Muninhuset försämras, precis som när kvarteret byggdes ut förra gången på nittiotalet, men de fördelar jag redogjorde för i min förra text har bedömts väga tyngre.
Jag kan försäkra att nybyggnationen vid Strandbodgatan är väl studerad avseende kraven på dagsljus och utblick, och att vi är väl bevandrade i såväl lagstiftning som rekommendationer och Uppsalas arkitekturpolicy. Lokalerna inne i husen är väl anpassade för att ha primära arbetsplatser i de delar med bäst dagsljusförhållanden. Det nya huset är smalt och har ovanligt stora, spröjsade fönster som kommer ge ett vackert ljus. När fasaden putsats och marken och gården omkring gjorts i ordning av de duktiga byggarna är jag säker på att hela kvarteret Munin kommer vara en tillgång för Uppsalas södra innerstad.
I frågor om arkitektur och stadsbyggnad kommer vi inte nå enighet. Jag kan ändå önska att kritiken skulle kretsa mer kring färdigställda byggnader. Alltför ofta kretsar debatten kring halvfärdiga byggnader där det utan omfattande ritningsstudier är omöjligt att göra en kvalificerad bedömning.
När det är klart kan det säkert arrangeras en visning.