Ett politiskt avtal, ett "hållbarhetsavtal", har ingåtts mellan Stefan Hannas utvecklingspartiet demokraterna (UP) och Erik Pellings socialdemokrater (S). Hanna uppger att syftet med avtalet är att kunna navigera det politiska landskapet i Uppsala, och att därigenom ge en möjlighet för UP att kunna välja det för UP ”minst dåliga alternativet”. Det är en mycket udda syn på hur man vill förvalta sitt politiska uppdrag; en ansats för att skapa de bästa möjliga förutsättningarna att genomdriva sina viktigast vallöften hade varit mer naturligt.
Avtalet sägs ha tillkommit efter "en av de bästa förhandlingar som någonsin gjorts" (UNT 12/10), ett ganska mastigt uttalande med tanke på de senaste 100 årens politiska historia. Men vad som står att läsa i detta historiska avtal får inte väljarna veta, ej heller vad som avtalats muntligt. Inte ens de sakpolitiska rubrikerna har presenterats. Alla detaljerna har gjorts upp bakom stängda dörrar, och både Pelling och Hanna låter meddela att avtalet är hemligt.
Vi har precis avslutat en valrörelse där Hanna profiterat på spårvagnsfrågan. Nu låter det annorlunda. Pelling har vid sidan av minister Enerot (UNT 8/6) stått fast vid fyrspårsavtalet; nu skall det plötsligt omförhandlas. Det duger inte att först lova pris i valrörelse, för att i samma stund som makten står på spel göra i stort sett tvärtom med hänvisning till hemligt avtal. Det är ett svek mot alla de väljare som tog sig tid att utnyttja sin rösträtt i allmänna val. Hanteringen står i stark kontrast till både Tidöavtalet och regionens Wikavtal, som båda slutits i närtid.
Uppgörelsen mellan S och UP där tydliga budskap från valrörelsen hastigt överges med svepande hänvisningar till ett hemligt avtal riskerar att ytterligare förstärka uppfattningen att politiker inte går att lita på. Hemliga avtal hör diktaturer till och har ingen plats i en öppen demokrati som Sverige, där vi i alla lägen skall värna offentlighetsprincipen. Det borde alla politiker med någon form av självaktning se som en självklarhet.
Offentliggör avtalet i sin helhet nu.
Fredrik Björkman, Uppsala