Skogsstyrelsens korståg mot älg och övrigt klövvilt har tagit ny fart. I en rapport föreslår man att älgstammen ska halveras. Skogsföretagen får inte in tillräckligt med råvaror till sina industrier. Mer råvaror efterfrågas och då behöver klövviltet, främst älgen, minska i antal.
Till detta finns flera förklaringar. Avsättningarna till nyckelbiotoper och andra former av miljöåtgärder börjar påverkar skogsbrukets förutsättningar. Under lång tid har markägarna föryngrat med fel trädslag, tall på granmarker. Skogsbruket måste nu börja röja och gallra planteringarna på rätt sätt, för att få bättre tillväxt.
Tillsynsansvaret för fungerande skogsskötsel ligger på Skogsstyrelsen, både avseende produktion och miljömål. Rapporten handlar om hur man kan öka uttaget av skog men saknar självkritik över hur väl myndigheten lyckats med sitt uppdrag. Skulden läggs på vår nationalsymbol älgen – som villigt ska offras på granplantagens altare.
För Jägareförbundet Uppsala län är detta helt oacceptabelt. Förslagen riskerar att slå sönder en av världens bästa viltförvaltningar byggd på ideella krafter, lokal delaktighet och förankring. Det är genom att markägare och jägare tillsammans hjälpts åt som vi fått bra inventeringar, avskjutningsplaner, viltrapporter och kunskapsunderlag för en fungerande viltvförvaltning.
Det arbetet riskeras om Skogsstyrelsen, utan formellt ansvar för viltförvaltningen i landet, plötsligt ska tillåtas diktera villkor för hur viltförvaltningen ska fungera.
För mer än fyra decennier förespåddes en hotande virkessvacka som vi i dag skulle ha hamnat i. Farhågorna visade sig med råge överträffa verkligheten. Så många älgar som funnits under den period, då den hotade virkessvackan helt uteblev har vi aldrig haft, och har inte heller nu.
Att okritiskt sätta all tillit till att tjänstemännen på Skogsstyrelsen vet mer om förutsättningarna eller de olika behoven för den lokala viltförvaltningen än de som bor där älgarna finns vore förödande! Jägareförbundet Uppsala län kommer även i fortsättningen att jobba för att våra medlemmar ska kunna se viltet i våra skogar som en resurs. Jakten är en livsnerv för landsbygden både nu och i framtiden.
En fungerande viltförvaltning med bibehållen biologisk mångfald når vi enbart genom att samarbeta. Inte genom ensidiga beräkningar om hur vi ska kunna producera mer skogsråvaror.