Dags att börja prata om barns säkerhet på bussen

Varför tas det inte hänsyn till att även barn är pendlare? Det undrar Linda Elvingson från Harbo.

Ofta ser man barn stå upp i bussar som kör i upp till 90 kilometer i timmen, skriver Linda Elvingson.

Ofta ser man barn stå upp i bussar som kör i upp till 90 kilometer i timmen, skriver Linda Elvingson.

Foto: Johan Heimer

Insändare2024-03-10 09:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Med anledning av den tragiska bussolyckan söder om Harbo häromveckan där två personer dog väcks många tankar. På bussen som var inblandad i olyckan fanns det enligt uppgift både bältade och obältade resenärer, men turligt nog inga barn.

Jag som pendlar med bussen någon dag i veckan noterar att det ofta är barn med, skolungdomar i alla åldrar som åker med bussen någon mil på sitt skolkort. De står ibland upp eftersom de inte vill sitta bredvid andra, medan bussen kör i 80-90 kilometer i timmen. (Jag säger självklart alltid till dem, och så gör även en del chaufförer, att de ska sätta sig!)

Det måste ändå vara otroligt osäkert, vem har ansvar för dessa barn? Bebisar och mindre barn ska sitta bältade i bussen, hellre än i knät, enligt Nationella trafiksäkerhetsförbundet. Men egentligen ska de ju åka bakåtvända, det vet alla. Att släpa med sig bilstolar är det uppenbarligen ingen som gör, åtminstone har inte jag sett det en enda gång på de 30 jag åkt sträckan. För barn över tre år skulle det väl fungera med sittkuddar, som enkelt kunde tas fram från en hatthylla eller under stolarna, särskilt vid de tillfällen barn åker med landsvägsbussar och vid höga hastigheter. 

Hur säkert är det egentligen att åka buss och varför tas inte hänsyn till att även barn är pendlare? Jag vet att sådana saker kan tas med i upphandlingar, och därför vill jag lyfta detta publikt för att skapa opinion. Finns det sittkuddar på bion kan det finnas på bussen också.