Utifrån artiklarna om kommunchefernas löner, har inte chefer som begär de lönenivåerna genom det bevisat att de är olämpliga som chefer? Visat att de är mer intresserade av sitt eget välmående och sin egen framgång än av verksamhetens dito?
Det finns en logik i att chefer som har en ”företagsledande ställning” har mer betalt. De omfattas inte av LAS vilket innebär att de kan få sparken omedelbart. Det går dock att kompensera för genom avtal om avgångsvederlag. Då behöver de inte ha en lön som kompenserar för det också. Det är dessutom få chefer i en kommun som har en ”företagsledande ställning”.
Modernt ledarskap fokuserar på motivation, tillit och liknande där ledarens fokus ligger på medarbetaren och verksamheten, inte på ledaren själv. I världspolitiken idag förfasas vi över effekterna av egofixerade ledare. Borde det inte därför vara ett klart tecken på olämplighet som ledare för en verksamhet att anse att man själv är värd så mycket mer än sina medarbetare? Ett tecken på att egenintresset väger för tungt?