Äntligen har de efterlängtade orienteringstavlorna satts upp med fina, pedagogiska bilder på fornminnesområdet i Gamla Uppsala. Men ju fler kockar dess sämre soppa brukar man säga, vilket stämmer för skyltfrågan. Tyvärr saknar texten den vetenskapliga stringens som man förväntar sig när arkeologer är inblandade. Istället ställs en massa frågor utan svar, vilket förvillar besökande turister.
Trots så många inblandade är det ingen som tar ansvar för avsaknad av orienteringstavlor under turistsäsongen eller för avgrävd teleledning, där alla hänvisar till nån annan. Ett annat lågmärke är borttagandet av de gedigna granitfundamenten, som passade i fornminnesområdets miljö och hade den dignitet som områdets miljö påkallar. Dessutom outslitliga. Istället gräver man upp nya hål bredvid och sätter ner blanklackerade stålstolpar, som snart rostar. Än värre är det att flera placerats så nära vägarna så att de kommer att tryckas bort av snöplogen. Det gick att orientera sig runt fornminnesområdet även på vintern med de gamla, högt placerade skyltarna medan många av de nya skyltarna kommer att döljas av snö och plogvallar.
Det går bra att kombinera befintliga granitfundament med nya skyltar utan att det ser konstigt ut, snarare tvärt om. Ett tips är därför att SFV (Fastighetsverket) ställer tillbaks borttagna granitfundament och därmed säkrar miljön på fornminnesområdet. Dessutom slipper man transport- och lagringskostnader för dem. Att marken dessutom var stenbelagd runt granitfundamenten är en fördel vid snösmältning och regniga höstar eftersom Fornminnesområdet har kvaliteter att erbjuda sina besökare året runt.
Redan långt före vikingatiden färdades folk på fornminnesområdets rullstensås i Gamla Uppsala. Därifrån hade man en storslagen utsikt över omkringliggande vatten och slätter. Nutida besökare förväntas istället sänka blicken till alltför lågt placerade skyltar istället för att lyfta blicken och njuta av den storslagna utsikten. En uppmaning till Fastighetsverket: Gör om, gör rätt!