Bredband till alla kräver digital plan

Alla ska kunna vara del av det digitala samhället, skriver Crister Mattsson.

Alla ska kunna vara del av det digitala samhället, skriver Crister Mattsson.

Foto: Magnus HÅalmarson Neideman / SvD / TT

Insändare2019-03-20 06:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Alla regioner behöver en digital plan för att säkerställa sin digitala infrastruktur. Det handlar om demokrati.

Det räcker inte att enskilda affärsintressen bygger bredbandsnät. Regionerna och kommunerna måste också agera. Kommunikation har alltid varit den främsta drivkraften för samhället.

Idag är kommunikationen digital och infrastrukturen består av bredband.

Att samhället digitaliseras är inte en överraskning för någon. Men tyvärr finns det inte tillräckligt utbyggd digital infrastruktur som gör att alla kan vara en del av det digitala samhället.

När bredband blev ett koncept skapades en digital agenda först på EU-nivå, senare också genom lokala nationella digitala agendor.Det grundläggande i den första digitala agendan var att tillgången till bredband främst skulle anläggas av marknaden, vilket tolkades som teleoperatörer. Avsikten var troligen att bredbandsutvecklingen, inte skall ske med skattemedel.

Om det var för att minska behovet samhällsinsatser , eller om det var ett framgångsrikt lobbyarbete av teleoperatörerna är oklart idag.

Men en sak är klar. Bredband handlar inte om telekomtjänster utan är en infrastruktur för det digitala samhället. Kan vi då tillåta affärsintressen att få ensamrätt eller monopol på denna infrastruktur?

Offentliga bredbandsnät / stadsnät erbjuder idag infrastruktur till alla operatörer och tjänsteleverantörer och konkurrerar inte med telekom-marknaden. Istället erbjuder stadsnäten tillgång till en neutral infrastruktur.

Det digitala samhället utvecklas snabbt och digitaliseringen blir allt viktigare för offentliga verksamheter, företag och inte minst för enskilda invånare.

OECD offentliggjorde nyligen en rapport som anger att bredband har en viktig roll för ekonomisk tillväxt genom att skapa fler företag, effektivare offentlig förvaltning och positiva miljöpåverkan.

Det svenska modellen med offentligt ägda öppna bredbandsnät är en av orsakerna till Sveriges ledarskap inom bredbandsutvecklingen och starkt överträffar andra länder där tillgången till bredband domineras av monopolistiska telenät.

Trots att cirka 70 procent av Sveriges invånare idag har tillgång till bredband med hög kapacitet, så saknar samtidigt 30 procent av befolkningen denna möjlighet och riskerar att placeras utanför det digitala samhället.

Fler och fler offentliga tjänster sker nu digitalt via bredband och allt fler nyhetsmedia som tidningar ersätts med videobaserade nyhetskanaler.

Naturligtvis måste alla, 100 procent av befolkningen, ha tillgång till det samhällsinformation och det digitala samhället.

Alla kommuner behöver en lokal digital agenda för att säkerställa sin digitala infrastruktur.

Det räcker inte att enskilda affärsintressen bygger bredbandsnät. Gemenskapen, regionerna och kommunerna måste också agera. Sveriges bredbandsframgångar bygger på kommunalt engagemang, men fortfarande saknar många kommuner fullt utbyggda bredbandsnät.

Forskningsinstitutet Rise Acreo, har i flera rapporter visat de samhällsekonomiska fördelarna med bredband. Det är viktigt och nödvändigt för kommunerna att säkerställa den digitala infrastrukturen till alla medborgare.

För att alla medborgare ska kunna delta i det digitala samhället måste alla ha tillgång till höghastighetsbredband. Vi behöver en ny digital agenda med målet att alla medborgare skall kunna få tillgång till bredband med god kapacitet.

Läs mer om