Bostadskrisen sakfrågan bakom regeringskrisen

Bostadsbristen skapar segregation och trångboddhet, skriver Carl Åborg

Ett växande bestånd av nya lägenheter med skyhög hyra kommer att dra upp hyresnivån i hela bostadsbeståndet, skriver Carl Åborg.

Ett växande bestånd av nya lägenheter med skyhög hyra kommer att dra upp hyresnivån i hela bostadsbeståndet, skriver Carl Åborg.

Foto: Anders Wiklund/TT

Insändare2021-06-22 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den viktiga sakfrågan bakom dagens regeringskris hamnar lätt i skymundan. Den handlar om bostadsbristen, som är allvarlig i stora delar av landet. Den får många negativa effekter, både för enskilda och för samhället. Unga vuxna kan inte flytta från sina föräldrahem. Människor kan inte flytta till orter där det finns jobb eller så tvingas de till osäkra och orimliga bostadsförhållanden. 

Bostadsbrist skapar segregerade bostadsområden med alla problem som följer av det, till exempel i de alltmer segregerade skolorna. Det skapar trångboddhet, vilket alltid varit svårt och som den nuvarande pandemin visat kan få helt katastrofala konsekvenser. Nu byggs det faktiskt mycket bostäder, bland annat i Uppsala. Men enligt dagens rådande marknadslogik byggs det inte utifrån behov utan främst för dem som kan betala mest. Alltså blir det bostadsrätter och de alltför få hyresbostäder som trots allt byggs får orimligt höga hyror. Detta är ett extra stort problem i Uppsala, som har extremt få hyresrätter. 

I det läget vill regeringen ytterligare höja hyrorna för nybyggda lägenheter och ta bort Hyresgästföreningens möjlighet att bromsa den utvecklingen. Ett växande bestånd av nya lägenheter med skyhög hyra kommer därefter att dra upp hyresnivån i hela bostadsbeståndet. En fråga som bör ställas till regeringen och dess stödpartier är: Varför är det så viktigt med höjda hyror att det till och med motiverar en regeringskris?