UNT:s artiklar om biljettkontrollanters uppträdande väcker misstanken att sunt förnuft, empati och logiskt tänkande är anställningshinder för denna typ av jobb. Om Katarina Pollack är korrekt citerad visar hon en skrämmande fyrkantighet i sitt resonerande. Har man inte hunnit fixa biljetten innan man går ombord på tåget/bussen så får man ta nästa.
I vilken värld lever hon? En värld där det är tätt mellan avgångarna? Menar hon på fullt allvar att det är rimligt att man ska tvingas vänta en timme? Det är väldigt bekvämt att säga att regler skall följas. Har inte historien skrämmande exempel på ” Vi följde bara order”.
Sedan kan frågas vilken byråkrat som ligger bakom föreskriften att biljetten skall lösas innan man kliver ombord. Är inte det väsentliga att man löser biljett? Som det sägs i UNT, de som drabbats av den saftiga straffavgiften har tydligt visat att de inte avsåg att smita från avgiften.