Besparingar gynnar ingen

Att lägga ner en avdelning i psykiatrin kommer inte skapa ett fungerande och starkt samhälle skriver insändarskribenten.

Psykiatrins hus i Uppsala.

Psykiatrins hus i Uppsala.

Foto: Pär Fredin

Insändare2024-11-27 15:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En hel avdelning inom psykiatrin föreslås läggas ned, 12 av 88 vårdplatser försvinner. "Vi måste ta till en storslägga" är argumentet från verksamhetschefen. Men besparingen kommer inte att rädda vården, det blir istället en storslägga mot de sjuka.

Trots löften om ökad tillgänglighet beslutar regionens politiker att minska tillgängligheten. Enligt SKR har psykiatrin i Uppsala betydligt färre vårdplatser än övriga riket och nu blir de ännu färre. Detta trots att antalet psykiskt sjuka ökar i samhället, mest bland unga och kvinnor, och drabbar närmare 20 procent av befolkningen enligt Folkhälsomyndigheten. En stor anledning är att arbetsmiljön för många blivit tuffare med ökad stress.

Besparingarna är med andra ord kontraproduktiv. Den kommer att öka stressen bland anställda och vårdbehövande, som en läkare kommenterade förslaget (UNT 16/11) ”Vi orkar inte uppröras mer. Nu får vi se hur länge vi orkar vara kvar”. Förslaget har lett till stor oro bland de anställda enligt facket. Det innebär en etnisk stress för sjuka patienter som tvingas skickas hem och osäkerhet om sina jobb.

Enligt rapport från Försäkringskassan 2022 kostade sjukskrivning på grund av psykiskt ohälsa under året ca 40 miljarder kronor. Enorma pengar läggs på försvaret och skattelättnader för de välbärgade med nedskärningar på välfärden som följd. De 12 största företagen i Sverige har hittills i år kammat hem en vinst på 140 miljarder kronor. Ackis spås ett underskott på 1,2 miljarder och ska spara 600 miljoner.

Hur motståndskraftigt är ett samhälle som inte har råd att vårda sina sjuka?