I industrin automatiserar man allt rutinarbete för att sänka kostnaderna. Rutinarbete är att köra buss eller spårvagn fram och åter samma sträcka dag ut och dag in. Förarkostnaderna utgör 70-80 procent av kostnaderna för busstrafik i stad, något lägre för spårvagn som tar fler resenärer per förare och som har mycket högre kapitalkostnad
Nu står Uppsala inför beslut om kollektivtrafik för kanske 50 år framåt. Vi vet att personalkostnader är det som ökar mest: arbetsgivaravgifter, arbetstidsförkortningar och löner samverkar. Att då satsa på kollektivtrafik med förare är inte framsynt. Förarlös trafik behövs för att hålla skattesubventionen av kollektivtrafik nere.
Regionen ansvarar främst för sjukvården, men bekostar även kollektivtrafiken. Vad kan man spara på? Inte på sjukvården! Dess kostnader kommer ständigt att öka, och vården kan inte och ska inte automatiseras. Och den behöver mer personal. Därför krävs att kollektivtrafiken automatiseras!
Kapaciteten i automatbanor är betydligt högre än den i spårväg därför att förardriven trafik av säkerhetsskäl behöver 5-6 minuter mellan fordonen, medan en minut räcker i automattrafiken. Om man i början har tvåminuterstrafik kan man när staden växer lätt fördubbla kapaciteten (förväxla inte med den kapacitetssvaga spårtaxin!).
Avtalet med staten gäller eldriven spårtrafik. Automatbanor ryms i avtalet. Att inte automatiserad trafik tagits med i utredningen är oroväckande inför framtiden. Utredningen måste kompletteras före beslut om trafiksystem!