I en insändare den 5 oktober bedyrar Erik Boman – en av Uppsala kommuns nittiotal professionella kommunikatörer – att hans och kollegornas arbetsinsatser verkligen är till värde för oss som bor här. Genom att förändra våra attityder och påverka oss att med förtroende acceptera de styrande politikernas beslut bidrar man till att resultaten kan nås snabbare.
Det gäller att sälja. Även om köpmotståndet är stort. Om tusentals medborgare protesterar måste förslagen vara än mer elegant förpackade, argumenten mer ensidigt finslipade. En av de svåraste uppgifterna just nu är "Sydöstra staden". Kommunen ingick häromåret en märklig "affärsuppgörelse", där man lovade att bygga 30 000 lägenheter om staten ville vara snäll och bygga ut nödvändig spårkapacitet på järnvägen till Stockholm. (Att följa befolkningsutveckling, att förutse och projektera för stigande transportbehov är väl ändå en skyldighet för statliga Transportverket?) "Affären" är en del av det så kallade Sverigepaketet som Riksrevisionen klandrat och som har ifrågasatts vara grundlagsstridigt.
Nåväl, det politiska beslutet är fattat, stadsbyggnadskontoret har fått beställningen och lagt ut en helt ny stad i norra Lunsen och Vilan/Nåntuna. Stationsläget har blivit det sämsta tänkbara, värdefulla naturområden spolieras. Protesterna är förstås massiva.
Tänk om några av alla dessa professionella kommunikatörer hade beretts tillfälle att i tid kontakta folk i området, inhämta lokalkunskap och åsikter innan färdiga planer presenteras. Att kommunicera kan vara att utbyta och förmedla tankar, inte bara att prångla ut av höga pampar redan fattade beslut.