Efter några års för- och anläggningsarbete, så invigdes slutligen Klostersjön 2021 invid Varnhems klosterkyrka. Sjön skapades ursprungligen av munkar på 1100-talet. Arbetet genomfördes i samarbete mellan Skara kommun och Västergötlands museum. Man såg en vision och förstod vilka vinster man skulle göra, rent kulturhistoriskt, men även beträffande naturmiljön och den biologiska mångfalden.
Gamla Uppsala ses som Sveakungarnas gamla säte, från mitten av 500-talet till slutet av 1200-talet, det vill säga Vendeltid, vikingatid till medeltid, och har haft en avgörande betydelse för Svea rikets grundande, och anses även ha varit centrum för de gamla svearnas rike, Svitjod. De stora transportvägarna under denna tid var vattenlederna, som gick förbi Gamla Uppsala, för att sedan fortsätta vidare mot Valsgärde och Vendel, även de kända för sina gravfält med bland annat båtgravar. Vattnet har alltså haft en helt avgörande betydelse för dessa platsers uppkomst och storhetstid.
Trots vattnets stora betydelse för uppkomsten av detta högsäte, inget vatten alls inom synhåll idag. Sommaren 2019 hittades två båtgravar från 900-talet vid Gamla Uppsala prästgård, vilket visar på vattnets stora betydelse för högsätets uppkomst. Idag så är avsaknaden av vatten i området väldigt talande.
Rent geologiskt sett så är det dock inte så länge sedan som det fanns en våtmark alldeles strax norr om gravhögarna, mellan Tunåsen och Högåsen, en sjö som kallades för Myran. Sjön var ungefär lika stor som Klostersjön vid Varnhems kloster, men som likt många andra våtmarker, så dikades sjön ur på 1800-talet, och området torkade upp. Man kan fortfarande se strandvallarna tydligt, och går man runt den forna sjön, så kan man lätt föreställa sig hur en våtmark/vattenspegel skulle lyfta upp fornlämningsområdet. Man skulle återigen kunna se och förstå vattnets betydelse för högsätets uppkomst.
På Naturvårdsverkets hemsida kan man bland annat läsa: ”Myllrande våtmarker är ett av de 16 miljökvalitetsmål som ska visa vägen till ett hållbart samhälle” och här är miljökvalitetsmålen antagna av Riksdagen.
Att återskapa sjön Myran handlar i grund och botten om en politisk vilja, att arbeta och engagera sig för något som i det långa loppet skulle ge stora vinster, både för den historiska miljön, naturmiljön, och den biologiska mångfalden.