Hur kommer det sig att Uppsala kommun återkommande väljer att bygga på mark där vi idag odlar mat? Vill de inte äta sig mätta i framtiden?
För det är faktiskt det som det handlar om. Det här handlar inte om att enstaka lantbrukare blir arga när de blir av med några hektar mark och inte längre får odla den. Det här handlar om något större.
Att producera mat borde vara prioriterat av alla. Vi ser med fasa när kommunen återkommande väljer att bygga på Uppsalas bördigaste marker utan att ordentligt utreda andra möjligheter. Librobäck, Gränby-Gnista, Bälinge-Lövstalöt för att nämna några. Kan det vara så att några av Uppsalas politiker idag troligen påverkar möjligheten för kommande generationer att äta sig mätta?
Det kan förvisso vara lockande att bygga på marker som redan är platta och plana, men markerna ser ut så efter 100-tals år av livsmedelsproduktion. Erik Pelling hävdar att vi behöver arbetstillfällen, vi håller med, men nya arbetstillfällen behöver inte byggas på jordbruksmark. Pelling hävdar också att vi inte har så många andra alternativ på kort sikt, men vad menar han med kort sikt? Jordbruksmark som bebyggs kommer aldrig igen kunna användas för livsmedelsproduktion. Vi behöver tänka på lång sikt, inte kort.
Att bygga på åkermark idag, kan göra att vi inte kan mätta alla munnar i framtiden. Det är bakgrunden till riktlinjerna att man idag ska undvika att bygga på jordbruksmark, men det kanske inte berör uppsalapolitikerna? De kanske inte vill äta sig mätta i framtiden?