Är 100 procent ekologiskt ett klokt miljöval?

Ekologiskt jordbruk är återvändsgränd, skriver Roland Uhrberg.

Ekologiskt jordbruk är återvändsgränd, skriver Roland Uhrberg.

Foto: Vidar Ruud/TT

Insändare2019-12-29 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Människan är ett flockdjur och när flockens beteende nått en viss kritisk punkt tycks det omöjligt att stoppa. Ett bra exempel är att man med ogrundade påståenden i käcka reklamkampanjer, lyckats få de flesta tro att lösningen på klimatkrisen, miljöproblemen och en bättre folkhälsa är ett ekologiskt jordbruk. I själva verket är det en återvändsgränd. Det ekologiska jordbruket är sprunget ur en föreställning om att det som är naturligt (vad det nu betyder) är av godo och allt industriellt framställt är av ondo. 

Detta får till exempel den konsekvensen att konstgödsel är förbjudet oavsett hur det än producerats. Med ny teknik kan det framställas både fossilfritt och miljövänligt, men det hjälper inte. Detta är huvudorsaken till de lägre skördar man får i det ekologiska jordbruket. 

En annan allvarlig konsekvens är att man säger nej till alla möjligheter som den nya gentekniken har att erbjuda. Ett dråpslag mot en snabbare och mer precis metod i växtförädlingsarbetet kom när EU klassade CRISPR-cas 9 som en GMO. Miljölobbyn gjorde som man brukar när argumenten tryter, man hänvisade till försiktighetsprincipen. Men i detta fall är det inte relevant att hänvisa till försiktighetsprincipen. Det saknas vetenskaplig grund för att den nya tekniken i detta fall skulle leda till större risker för oönskade effekter än traditionell växtförädling.

Efter många påtryckningar, kom ett besked från Uppsala kommun, målsättningen 100 procent ekologiskt odlad mat i kommunal verksamhet är ett rent politiskt beslut och har ingen grund i vetenskapen. Motiveringen var att ge uttryck för en viljeinriktning att leda utvecklingen. Utveckling får man bäst om reglerna inte på oklara grunder bestäms i förväg och att vara öppen för ny teknik med vetenskapen som grund.

Regler som tvingar till 100 procentig efterlevnad i trosfrågor leder sällan till något gott.

Det är konstigt när två så viktiga områden för att uppnå ett bra samhälle, som skolan och hur vi producerar vår mat, tillåts vara en lekstuga för våra politiker.

Tyvärr har vi även på nationell nivå en politiskt beslutad målsättning (30 procent) för det ekologiska jordbruket.

Man brukar säga att forskningen skall vara fri från politisk styrning men det gäller inte SLU.

I regleringsbrevet till SLU så står det att universitetet måste avsätta särskilda medel för att främja ekologisk produktion och konsumtion. Det är dessa medel som finansierar de som arbetar på EPOK.