Arne Roos beskriver i sin insändare den 7/1 med drypande förakt ett antal konstverk som finansierats av ”skattebetalarnas pengar”. Uttrycket används nästan alltid av personer som är mycket upprörda över något. Oftast är det någon åtgärd som vidtagits eller inte vidtagits och som medför en nackdel för personen eller för den grupp som hen anser sig tala för. Detta är begripligt tycker jag.
Men när det gäller konst: Varför denna upprördhet? Alla människor har olika smak, som tur är. Saker som man inte gillar kan man ju låta bli att titta på, eller?
Sen undrar man ju hur Arne Roos menar att det borde gå till när staden utsmyckas. Ska vi inrätta en Smaknämnd hos Skattebetalarnas förening som avgör om konstverket kan godkännas för offentliga miljöer? Vet för övrigt Arne Roos hur alla vi skattebetalare resonerar och tycker?