Stress minskar i naturen

Du står i skogsdungen och ser de gröna lövverken ovanför dig. Du sitter på en slät klipphäll vid vattnet och lyssnar till vågskvalpet. Du blickar ut över åkermark och ängar. Naturen får oss att må bra. Det är ord många känner igen och även kan instämma i. Det är dessutom sant. Men varför? Det handlar i grunden om vårt ursprung. Människans liv startade för två miljoner år sedan på den afrikanska savannen. Det är bara i 200-300 år som vi alltmer börjat leva i städer, en mycket kort tid i det stora sammanhanget.

Människan är biologiskt anpassad till ett liv i naturen, enligt den evolutionära teorin. Det gör att hjärnan är utvecklad efter det livet. När vi är ute i naturen signalerar hjärnan att ”på den här platsen kan vi överleva”. Det aktiverar i sin tur kroppens eget lugn- och rosystem, det parasympatiska nervsystemet. Därför känner vi oss mer avstressade efter en promenad i naturen.
– I stadsmiljö har vi inga genetiskta förutsättningar att känna igen oss, säger Matilda Annerstedt, läkare och forskare knuten till Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

Hon forskar kring sambanden mellan människans vistelse i naturen och hälsan. I december 2011 lade hon fram sin doktorsavhandling Nature and public health – aspects of promotion, prevention and intervention. Där visar Matilda Annerstedt att vistelse i skog och natur både är lugnande och minskar risken för psykisk ohälsa. Naturupplevelser är också ett effektivt komplement till behandlingar av sjukdomar som till exempel fetma, schizofreni och depression. Men tillbaka till varför människan stressar av i naturen. Matilda Annerstedt presenterar ännu en teori och den handlar om mängden av intryck.

När människan rör sig i miljöer som inte är natur, får hjärnan mängder av intryck. De kräver en mycket koncentrerad uppmärksamhet av hjärnan för att sortera allt. Det gör att man måste stänga ute de intryck som inte har med saken att göra, till exempel ljud- och synintryck. I naturen däremot, finns det lagom många intryck, som är lagom mycket för hjärnan att uppfatta. Där behöver vi inte använda oss av den koncentrerade uppmärksamheten. Vi kan uppfatta lukten från en blomma samtidigt som vi hör fågelkvitter och trädens sus. Den typen av intryck passar våra hjärnor. Det är intryck som är i samklang med vår biologiska existens. Just detta att människan behöver några olika naturliga sinnesintryck för att må bra, stöds av Matilda Annerstedts forskning.

Det visade sig i en av avhandlingens studier. I ett laboratorium på Tekniska högskolan i Lund fick försökspersoner uppleva virtuell natur och deras fysiska reaktioner mättes. Både personernas EKG och utsöndring av antistresshormonet kortisol. Allra först stressades försökspersonerna upp i en stressande miljö. Sedan fick de koppla av, på tre olika sätt. En grupp i en virtuell blandskog där personen leddes på en virtuell promenad. Där hördes även naturljud som lövsus, fågelkvitter och vattenbrus. En annan grupp upplevde samma naturpromenad men helt ljudlös. Den tredje gruppen fick sitta i en vanlig inomhusmiljö, bläddra i en tidning och försöka koppla av.

Gruppen som upplevde naturmiljö med både syn- och hörselintryck fick de klart lägsta stressnivåerna. Något som stöder teorin om att våra hjärnor mår bra av att stimuleras med olika sinnesintryck från naturen.
– Annars skulle man kunna tänka sig att det går lika bra att sitta i ett stilla, vitt rum för att känna sig lugn. Men det ska vara en lagom mängd intryck som ska stimulera vår spontana uppmärksamhet eller fascination. Hjärnan behöver ändå lite intryck för att återhämta sig, säger Matilda Annerstedt.
Hon började intressera sig för kopplingen mellan hälsa och vistelse i naturen när hon jobbade som läkare inom primärvården.
– Jag upplevde att många av patienterna hade livsstilssjukdomar och mentala åkommor, en grupp som man varken kan erbjuda piller eller kirurgi. Det är frustrerande, inte minst för patienterna men också för oss som jobbar med det, säger hon.

Matilda Annerstedt sökte nya infallsvinklar på problemet och började titta på förebyggande hälsovård. När hon hörde talas om projektet Natur och Hälsa på SLU i Alnarp, tyckte hon att det var intressant. Där finns bland annat en rehabiliteringsträdgård, där man tar emot patienter med utmattningssyndrom.
– Jag tror på att ha olika former av naturaktiviteter som komplement till andra behandlingar, som kognitiv beteendeterapi och olika former av psykoterapi, säger Matilda Annerstedt.