Vi träffade Otto för första gången 1958 när Otto och hans fru Inger och två döttrar flyttade till Ingesbo i Vittinge. Vi blev genast goda vänner och våra barn trivdes ihop. Vi har sedan dess umgåtts och funnits där för varandra i både glädje och sorg. Livet är inte alltid en dans på rosor. Otto fick erfara det när dotter Monika avled blott 20 år gammal. Även hustrun Inger gick bort tidigt.
Barnen Evy och Anders samt barnbarnen har varit ett stort stöd för Otto.
Även mina barnbarn fick ha förmånen att ha Otto som en förebild av en morfar. Otto var en man med ett hjärta av guld. Han kommer alltid att finnas i våra hjärtan. Vi känner stor tacksamhet över att haft del av hans vänskap under alla år, han fanns alltid där. Otto har lämnat oss för alltid, vi känner en stor sorg och saknad men han lever kvar i våra minnen.