Julia är född och uppvuxen i Uppsalastadsdelen Löten tillsammans med fyra syskon. Efter Bellmansskolan gick hon Domarringens musikklasser, och spelade altfiol och fiol. Men med tiden tog andra intressen överhanden.
– Jag kände att jag hellre sprang än satt stilla och spelade fiol.
Fortfarande tycker hon om att springa, nu barfotalöpning.
– Vi människor är inte gjorda för att springa i dämpade skor.
Bakgrunden är Julias intresse för evolutionsläran som genomsyrar stora delar av hennes liv.
– Den guidar mig i allt från mitt föräldraskap till maten jag äter, stenålderskost.
Hon gick Ekebygymnasiets internationella program på temat utvecklingsländer, miljö och internationella relationer.
– Jag har alltid haft ett intresse för världen och för alla människors lika rätt, säger Julia som tog studenten 2005. Hon jobbade sedan ett halvår på Martinas delikatesser innan hon reste till Indien.
– Det kändes som om jag inte hade något val, att jag var tvungen att åka dit. Jag hade börjat med yoga då, och kände att jag behövde komma dit.
Men ensam? Och bara 19 år?
– Ju äldre man blir, ju större perspektiv får man. Nu när jag är förälder själv är jag inte lika säker på att jag skulle kunna låta mitt barn göra samma sak. Att bli mamma är en stor sak, som ställer saker och ting på sin spets.
När hon återvände efter sin Indienresa gick hon en ettårig yogalärarutbildning i Halland och på Bali.
– Jag kom inte in på psykologlinjen, så det fick bli plan B, säger Julia.
Efter sin yogalärarutbildning utbildade sig till psykiologisk coach vid Högskolan i Skövde. Efter studierna jobbade hon med olika konsultuppdrag inom coaching och positiv psykologi, höll yogakurser och var med och startade föräldramagsinet ”Nära barn”.
Som barn hade Julia flera yrkesdrömmar, bland annat att bli arkeolog till följd av sitt historieintresse. Men också barnmorske- och psykologyrkena lockade.
– Jag gick tre veckor på sjuksköterskeutbildningen fast det var svårt att gå in i studentrollen igen. Jag kände mig färdigutbildad och tyckte att det jag hade fick räcka.
Förra våren ägnade hon åt att fundera över vad hon skulle ägna sig åt.
– Jag hade inget jobb, hade precis separerat och inget kvar att förlora. Det gjorde att ett mod föddes inom mig. Jag bestämde att när jag fyller 30 ska saker banne mig vara annorlunda, och livet helt nytt och annorlunda – jag skulle göra något viktigt, säger Julia.
Och plötsligt föll alla bitarna på plats. Hon hade yogat sedan hon var 18 och till skillnad från så mycket annat aldrig tröttnat på det.
– Det är nog rätt typiskt mig. Jag behöver något stort att bita i, annars ledsnar jag. Och när jag väl vågade fanns hela konceptet klart i mig, säger Julia, och berättar om samayogan som är hennes inriktning, om kvällskurser, drop in och workshops, nu närmast med sin egen lärare Sky, som kommer till Yogahuset 15 maj.
– Inom samayogan följer vi inget program utan man använder yogan som ett verktyg för att stärka sig själv, och jobbar utifrån sin egen kropp. Det finns ett jättestort intresse för yoga här i Uppsala, säger Julia, och kanske är hon själv bästa exemplet på det lugn, den balans och den avspändhet yoga kan ge.