– Jag har alltid trott att vi ska ut i rymden. Människorna kommer på sikt att kunna bosätta sig på andra planeter, och jag tycker att det är både viktigt och möjligt att vi kommer att göra det, säger Christer Fuglesang.
Själv får han, som han säger, vara med på första parkett och driva detta projekt. Som den hittills enda svenske rymdfararen är han redan en historisk person. Efter att ha doktorerat i partikelfysik och utbildat sig till astronaut i både Moskva och Houston har han gjort två rymdfärder till rymdstationen ISS med rymdfärjan Discovery. Lägger man ihop båda resorna 2006 och 2009 har han tillbringat nära 27 dygn i rymden varav 32 timmar på rymdpromenad.
En rätt imponerande bedrift för en person som egentligen inte drömde om rymdfärder som student på KTH. Det var tillfälligheter som ledde till att han blev civilingenjör och forskare. Det var också tillfälligheter som fick honom att ansöka när Europeiska rymdstyrelsen sökte astronauter. Men rymden har fascinerat honom länge och han har alltid engagerats av att gå från häftiga idéer till genomförda projekt, säger han.
Nasas egna riskbedömningar visar att det finns mycket att oroa sig för inför en rymdfärd. Men trots att han har barn och familj så tvekade han inte inför uppdraget. Rädsla är en känsla, inte logik.
– Det var en större risk än jag normalt skulle vilja ta. Men jag var inte rädd, för det kändes vant, även första gången. Jag hade förberett mig så mycket och tränat och pratat med kollegor som hade varit uppe förut.
Hur är det är att sväva i tyngdlöshet?
– Det är svårt att beskriva. Den närmaste jämförelsen är att vara i vattnet, framför allt när man dyker. Men att sväva är mycket friare, för i vattnet dras du nedåt av tyngdlagen och du behöver hjälpmedel för att andas.
Desto mer tyngd får man i rymdsammanhang när man återvänder till jordskorpan med dessa erfarenheter. Gör man något som är få förunnat och dessutom råkar vara den första i sitt land som har fått göra det, så blir uppmärksamheten stor. Christer Fuglesang har utnyttjat den för de ändamål han tycker är viktiga. Skapa nyfikenhet för teknikutbildningar bland unga, väcka intresse för rymdsatsningar bland investerare.
Och visst är han en äventyrare som gillar spännande projekt även privat. Han tycker om resor och aktiviteter, har seglat över Atlanten, tävlat i frisbee och sprungit maraton på bra tider.
Miljön bryr man sig också om när man fått ett rymdperspektiv. De flesta vet något om hur skört jordelivet är, men det blir tydligt på ett annat sätt när man ser planeten utifrån.
– Man ser att atmosfären är väldigt tunn, och man inser att det är bäst att ta hand om det där. Jorden är ju bara som ett mycket större rymdskepp för hela mänskligheten, som vi måste vara rädd om, säger han. TT