– Jag hade inte ägnat mig åt kattutställningar om katterna inte hade vunnit, säger Inger Söderberg.
Det började med en bondkatt som Inger fick av sin ridlärare.
– Jag valde den räddaste, allra minsta. Den fick heta Snusse, säger hon.
För att fylla det tomrum som Snusse lämnade efter sig när han dog så tyckte hennes kompis att hon skulle skaffa en raskatt.
– Jag tyckte att de som ställde ut katter var helt galna, säger hon.
Men, tävlingsmänniska som hon är så skaffade Inger en raskatt, och fler därefter som hon började ställa ut. Allt oftare gick hon som segrare ur de kattutställningar hon deltagit i. Nu bor fem katter i lägenheten. En hylla svämmar över av pokaler som vittnar om framgångarna. En hel vägg pryds av rosetter.
– Jag tycker nästan att det är en förlust om inte katten kommer till final, säger hon.
Att bli duktig på en sådan sak som att spela golf tar lång tid. Därför är det helt ointressant för Inger. Under 1970-talet börja hon spela golf, men det resulterade i ett dammigt golfset stående nere i källaren.
– Golf är så långsamt och jag behöver bli hyfsat bra på något på kort tid, annars lägger jag av.
Att saker ska gå fort verkar vara ett återkommande tema i Ingers liv.
– Är jag på ett ställe där det går långsamt, då går jag inte dit igen, skrattar Inger. Om jag står i en bilkö så finns det ju ingen anledning att jaga upp sig, man får ta ett djupt andetag för man kan ändå inte påverka. Men kan man påverka, då vill jag det.
Trots att Inger sedan tre år tillbaka är pensionerad från sitt arbete som rektor på Ekebygymnasiet har hon inte dragit ner på tempot nämnvärt.
– Jag har inte märkt att jag skulle vara pensionär. Folk säger ”Fasiken Söderberg, vad du jobbar!”.
Sedan hon gått i pension har hon börjat ägna sig åt mer tidskrävande förtroendeuppdrag i Moderaterna. Numera är hon ordförande i idrotts- och fritidsnämnden samt är vigsel- och begravningsförrättare.
– Att jag blev tillfrågad om att bli vigselförrättare hängde säkert ihop med att jag var rektor, säger hon. De valde väl någon som är van vid att prata inför folk.
Viljan att påverka är drivkraften bakom hennes politiska engagemang och den har även varit till nytta för henne i rollen som rektor.
– Tillsammans med lärarna kan man forma och förändra skolan. Ska det hända något, då måste man se till att det händer, säger hon.
Inger har till exempel sett till att det finns nya kattsorter i Sverige, då hon började skaffa så ovanliga katter som möjligt.
– Det blev en nisch, säger hon.
Hon var den första som tog in och registrerade kattsorter som Bengalkatt, Egyptisk mau och Japanese bobtail i Sverige. Den sistnämnda sorten fastnade Inger för och nu har hon som sagt fem katter. Egentligen brukar hon inte ha mer än fyra. Men det blir svårt när man börjar tycka om dem.
– Såg du hur han gjorde?
Hon vänder sig mot mig . En katt har satt tassarna mot den nedersta kökslådans handtag och pressar huvudet mot lådan över. Han lyckas dra ut den nedersta. Inger håller upp ett långt skohorn.
– Man måste barnsäkra allt, säger hon.
Utåt sett verkar katter vara hennes stora intresse, men hennes favoritdjur, det är det inte. Eftersom hon är borta så mycket kan hon inte ha det djur hon helst av allt skulle vilja.
– Egentligen gillar jag hundar, säger hon.