Günes Özdogan lever något av ett dubbelliv. Ena halvan av hans vardag består av tidiga mornar, hårt kneg och sen vardagsfix som att lägga trall på nya balkongen.
Andra halvan reser han jorden runt med sin skateboard och blir filmad och fotad, sponsrad av bland annat det tyska storföretaget Adidas.
– Jag behöver båda världarna. Den ena ger mig struktur och rutiner, den andra utlopp för min kreativitet, säger han.
Rutinerna kommer från hans "vanliga jobb" som check-inpersonal på Arlanda.
– Jag trivs jättebra med det. Det är roligt att få träffa så många olika typer av människor och hjälpa passagerare som är vilsna, säger han och skrattar.
Flera gånger i veckan blir han igenkänd av resenärer som han ska serva. Ändå är Günes Özdogan nog okänd för de flesta här i hemstaden Uppsala där kärleken till skateboard först föddes efter att han sett den amerikanska filmen "Skate or die" där huvudkaraktären åker skateboard. Den då 9 år gamla Günes tyckte det såg coolt ut och bestämde sig för att pröva. Till en början övade han trick i princip bara utanför huset, men när Uppsala fick en ny skateboardhall (numera nedlagda Kraftverket) kom han i kontakt med andra åkare och började utvecklas i snabb takt. Som 16-åring valde han att gå skateboardgymnasiet i Stockholm och sedan har det bara fortsatt.
– Skateboard är som musik eller konst - det är oändligt. Det går aldrig att lära sig alla trick, och det finns oändligt med platser att åka på och varje plats är annorlunda, säger han.
Många åkare tävlar vilket kan ge möjlighet till stora prissummor och ännu fler sponsorer. Men den delen av skateboardvärlden har aldrig intresserat Günes.
– Att tävla känns för förutsägbart. Det är som att låta musikartister köra samma melodi. Var och en lägger sin vers, men det blir ändå ganska lika till skillnad från om man får stå bakom hela produktionen själv.
I maj släpptes skateboardfilmen Away days där Günes är en av flera åkare som är med. Något han beskriver som en ära. Det är Adidas första långa skatefilm med material från 90 städer som tagit nästan tre år att spela in. Tillsammans med proffs från olika länder har Günes trotsat gravitationen och tagit sig an stadsarkitekturen i bland annat Shanghai, Los Angeles och Barcelona.
– Jag gillar att skejta i stadsmiljö. Det känns levande att komma till en ny plats och se vad man kan göra där. Hur man kan utnyttja till exempel trappor och bänkar. När vi spelade in den här filmen var det också en utmaning i att göra trick som skulle hålla minst två år fram i tiden, eftersom det tar så lång tid att göra klart en film.
Världspremiären ägde rum i Los Angeles.
– Alla inom skateboardvärlden var där och kollade. Det var jäkligt kul, men också lite nervöst. Ingen av oss åkare hade sett slutresultatet innan. Jag tycker det blev riktigt bra.
När Günes för snart tio år fick frågan hur länge han tänkt åka, i magasinet Giftorm, blev svaret att han inte trodde att det skulle vara fysiskt möjligt upp mot fyrtioårsåldern. I dag har han en annan syn på saken.
– Haha, jag läste den intervjun igen för inte så länge sedan. Jag kommer skejta så länge som kroppen håller. Några av de absolut bästa i världen i dag är 40 år, säger han..
Någon ångest inför att bli äldre har Günes inte.
– Jag har ingen 30-årskris. Det ända jag kan känna är att jag vill hinna med att göra ännu mer, åka ännu mer skateboard.
Trots den ambitionen och alla framgångar finns inga planer på att flytta från Uppsala som är en stad med relativt få skatemöjligheter
– Min familj och mina vänner bor i Uppsala så det känns ändå som hemma. Hjärtat är liksom här, säger han.