När de amerikanska juvelerarnas förbund 1912 antog ett schema över månadsstenar var själva företeelsen inte ny. Seden att bära månadssten som lyckobringare är känd sedan 1700-talet i Europa men typen av sten har varierat.
Men det ändrade alltså de amerikanska juvelerarna på och än i dag är det deras schema som följs. Också av familjesidan när vi under hela nästa år varje månad kommer att skriva om just den månadens ädelsten.
Man kan utgå från att de amerikanska juvelerarna valde stenar som från deras synpunkt var de mest intressanta rent kommersiellt och naturligtvis tog de med de fyra stora: diamanten, rubinen, safiren och smaragden. Kanske hade de svårt att enas om resten? Tre av månaderna har nämligen fått två stenar var.
I Nationalencyklopedin beskrivs ädelstenar som stenar (mineral, bergarter, korall, bärnsten eller pärlor) som efter viss behandling (klyvning, slipning eller polering) är tillräckligt attraktiva och varaktiga för att användas som personliga prydnader.
Och prytt och smyckat sig har människor gjort i årtusenden. Redan i Gamla Testamentet finns en uppräkning (men utan diamanten för den hade man på den tiden ännu inte hittat). Man hittar den i Andra Mosebok i en beskrivning av prästens bröstväska, den som besätts med fyra rader av stenar: ”... i första raden en karneol, en topas och en smaragd, i andra raden en rubin, en safir och en kalcedon, i tredje raden en hyacint, en agat och en ametist, i fjärde raden en krysolit, en onyx och en jaspis. De innefattades i flätverk av guld. Stenarna var tolv och svarade mot namnen på Israels söner, en för varje namn”.
Inför de tolv artiklar som den här serien omfattar kontaktade UNT tolv guldsmeder och anställda i guldsmedsbutiker i Uppsala och frågade efter just deras favoritsten. I frågan ingick att de inte behövde välja någon ur månadsstensschemat. Fyra svarade diamant medan övriga åtta valde sten som de var ensamma om. En sade smaragd. Sedan följde opal, topas, kvarts, turmalin, pärlor, tsavorit och tanzanit. Tsavorit och tanzanit skulle inte ha sagt amerikanerna någonting. De två upptäcktes nämligen inte förrän på 1960-talet. Tsavorit är en grön granat och tanzanit en blå eller lila ädelsten namngiven av kända Tiffany’s i New York. Det är också Tiffany’s som till stor del stått för marknadsföringen. Sitt namn har stenen fått från fyndplatsen i Tanzania.
Bilden: Ett s k hundhalsband från cirka 1900 som finns med på Nordiska museets i Stockholm utställning Smycken. Antalet orientaliska pärlor är 1 650, uppträdda i 15 rader. På vitguldsstavar glimmar diamanter och safirer.