För Roland Valtin började artisteriet redan i skolan, där han var klassens clown. På lektionerna brukade han göra något spexigt och blev därför ofta utskickad i korridoren utanför klassrummet.
– Sedan har det fortsatt. Jag vill roa människor och få dem att skratta, det är som en drog för mig, säger Roland Valtin.
Han har jobbat som lastare på Arlanda sedan 1976. Därifrån har han tagit inspiration till sina imitationer av flygutrop med efterföljande eko, vilket har gett upphov till hans artistnamn: Mr Eko.
Roland menar att imitationerna är en yrkesskada, något han har snappat upp efter att ha arbetat på flygplatsen i så många år. Han ger ett smakprov på hur det kan låta:
– Kling...ing...ing, klong...ong...ong. Sista...ta...ta startutrop...op...op linje 704 Helsingfors...ors...ors, utgång nummer två...vå...vå.
Förutom imitationer gillar Roland ordvitsar (”jag tycker inte om att cykla, hjulen är i vägen”) samt att framföra dansbandsmusik på sin keyboard.
– Det kommer av sig själv, jag vet inte själv hur det fungerar. Jag har en repertoar jag brukar uppträda med när folk fyller år. Jag kan bland annat låta som en kvackande and, en utombordsmotor, vatten som bubblar och härma kändisar, till exempel schlagersångerskan Zarah Leander.
Roland tillägger att han även kan spela fem olika instrument samtidigt och visar med en illustration att han kan framföra melodier endast med hjälp av hörntänderna.
Uppväxten minns Roland som idyllisk på många sätt. Hans mamma var finsk och somrarna spenderades alltid i morfaderns sommarstuga i Finland, där Roland fick fiska så mycket han ville. Samtidigt har han andra minnen som inte är lika trevliga.
– Jag blev mobbad under skolgången eftersom jag var annorlunda och hade mitt eget sätt att vara på. Men det slutade när jag började högstadiet, då hade jag lärt mig att säga ifrån.
Roland artistbana började parallellt med arbetet på Arlanda. Han satte upp revyer i en loge i Sundsveden, utanför Östhammar. Där medverkade bland annat den numera folkkära programledaren Ingvar Oldsberg och Kent Finell, som ledde Svensktoppen.
– Det var en jättebra plantskola för mig, jag lärde mig att våga gå upp på scenen. Det har stärkt mig mycket, jag blir inte lika nervös längre och känner mig lugn och fokuserad när jag är ute och uppträder.
Roland kom senare i kontakt med en artistförmedling vilket ledde till att han fick medverka i olika tv-program. På somrarna uppträdde han på en tennisturnering som Ingvar Oldsbergs anordnade vid sin sommarstuga och där lärde han känna flera artister och programledare, bland annat Björn Hellberg.
Han fick också möjlighet att träffa sin stora idol, Owe Thörnqvist.
– Jag hade sådan tur, jag träffade Owe Thörnqvist när vi båda uppträdde i samband med Björn Hellbergs 60-årsfirande. Jag visste inte vad jag skulle säga, men så kom jag på att han sjunger om Svartbäckens rödaste ros, och jag är uppvuxen i Svartbäcken. Så då ropade jag ett eko till Owe Thörnqvist som svarade: ’Hörrudu din galning, dig såg jag på tv’. Att jag fick hör det från min idol, det kan inte bli bättre.
Idag känner Roland att han kan titulera sig riktig artist. Han beskriver det som att en dröm har gått i uppfyllelse, det är något han har velat ända sedan barnsben. Han tycker dock att det känns konstigt att fylla 60 år.
– Jag har inte ens ord för det, det känns läskigt. 50-åringar är ju gamla gubbar, medan jag tycker om samma saker nu som jag har gjort hela mitt liv, det har inte förändrats. Jag har barnasinnet kvar. Jag är ingen som ligger i en soffa hela dagarna och läser en bok eller tittar på tv.