Ulf Grimås föddes 1930 och växte upp i Kyrkdal, Ångermanland i ett hem fyllt av glädje till musik och sång. I skolan tillkom intresse för naturvetenskap och idrott. Hans skolrekord på 1500 meter står sig än.
Till Uppsala kom han och där förblev han. Studierna förde till limnologi, söt- och bräckta vattens biologi. 1965 disputerade Ulf på hur kraftverksuppdämningen av Blåsjön i Jämtland och andra vatten påverkade fjädermyggans och andra insektslarver där och de fiskar, som lever av dem. Förutom vanligt avhandlingsarbete innebar det att med nya metoder och hårt slit i alla väder på den vidsträckta sjön undersöka dess ekologi. Pionjärinsatsen ledde vidare.
Han blev raskt professor i entomologi och därefter i akvatisk ekologi. Han förestod undersökningarna i biotestsjön vid kärnkraftverket i Forsmark, forskade i alpina och kanadensiska vatten samt i Sydostasien, en del av ett FN-projekt för att planera den väldiga Mekongflodens bästa nyttjande och bevarande m.m. Hela livet deltog han i globalt samarbete kring för livet i sjöar och vattendrag viktig forskning. Strapatser och svårigheter fanns och övervanns med stark vilja, som då Ulf blev ensam med barnen innan de vuxit upp, sedan hans hustru Gullevi gått bort.
Ulf hade flera strängar än dem på sin fiol. Han sjöng sig in i OD, Juvenalorden med mera. Med omfångsrik tenor och dramatisk talang skapade han svårförglömliga spexfigurer, som sprätthöken Armfeldt med plastik som en spelande orrtupp i det klassiska juvenalspexet Gustaf III år 1957, Donna Rotunda i Mohrens sista suck eller titelrollen i Napoleon där denne sjöng ”Flyg mina örnar” skälvande av maktlystnad. Detta paradnummer framförde han senast för ett par år sedan med samma intensitet till auditoriets tacksamma förtjusning. Sång och musik följde honom liksom intresset för allt liv. Ofta talade han om feromonerna och deras märkliga funktion i insekternas värld men lika gärna om strömstare och rörhöna i Fyrisån, stenknäckens näbbtryck eller valarnas signalsystem i världshaven.
Ulf var en skicklig naturfotograf och konstnär. Helst målade han landskap och träd med kraftiga penseldrag i träffsäker enkelhet och karaktär. Vänsäll och frikostig bjöd han gärna till vackert dukat bord med uttänkta rätter. Naturvetare, musiker, sångare, estradör, konstnär och vän var Ulf Grimås. Det är en glädje, att han funnits.