Prins Carl Philip representerar den sjunde generationen i rakt nedstigande led efter Jean Baptiste Bernadotte, den franske marskalk som betalade Sveriges statsskuld och blev landets kung som tack för hjälpen. Att Bernadotte var avlägset släkt med Napoleon Bonaparte och hade hans stöd, att han skulle bli protestant och lära sig svenska spelade också in.
Under vad som beskrivs som ”stormande jubel” valdes Bernadotte 21 augusti 1810 enhälligt till svensk tronföljare. Han flyttade in i Stockholms slott, bytte namn till Karl XIV Johan och adopterades av den sittande barnlöse och senile kung Karl XIII.
Jean Baptiste Bernadotte är Carl Philips farfars farfars farfars far. Sedan hans tillträde har äldste sonen ärvt kronan. Det unika med Carl Philip är att han är den första bernadotteska arvprins som inte kommer att bli kung, med undantag för sin farfar, arvprins Gustaf Adolf som ju omkom i en flygplansolycka 1947.
Fram till 1979 hade Sverige manlig tronföljd, vilket beslutats i 1809 års regeringsform. Så när prinsessan Victoria föddes var det prins Bertil, kung Gustaf XVI:s farbror, som stod närmast kronan. Carl Philip, som föddes 13 maj 1979 fick bara vara tronarvinge i ett halvår. I januari 1980 trädde den nya successionsordningen i kraft. Den säger att det äldsta barnet – oavsett kön – ärver kronan, ett faktum som kung Carl XVI Gustaf inte var helt belåten med. Därmed förlorade prinsen arvsrätten till kronan, som i stället gick vidare till storasyster Victoria.
Kanske är han bara glad och lättad över det, särskilt i dag på sin bröllopsdag?