Visst händer det att dagens jubilar får frågan om han är släkt med kungen. Särskilt från yngre personer. Och visst är han det. Greve Folke Bernadotte af Wisborgs pappa och gamle kungen var kusiner.
Med ”gamle kungen” avses Gustav VI Adolf, farfar till vår nuvarande kung, Carl XVI Gustaf.
Med greve Folke Bernadotte, känd för sina stora humanitära insatser under och efter andra världskriget, är han släkt på betydligt närmare håll. Det var hans pappa. Denne mördades 1948 i Jerusalem under ett medlingsuppdrag för FN.
Men nu är det inte släkten det skall handla om utan om jubilaren själv.
Vi träffar honom hemma i våningen i centrala Uppsala. Där har han och hustrun Christine bott sedan huset byggdes 1964 och här har de fyra barnen vuxit upp. Här hade han också sin praktik under sju år sedan han lämnat sin praktik på Läkarhuset i Uppsala i samband med pensionen.
Han föddes i staden Pleasantville i den amerikanska delstaten New York under ett av familjens besök hos hans mormor och morfar som var bosatta där. Av den anledningen fick han amerikanskt medborgarskap ”på köpet” eftersom alla som föds inom USA:s gränser automatiskt blir medborgare i landet. Sitt dubbla medborgarskap behöll han till dess han gjorde värnplikten då det gick förlorat.
– Jag uppmanades skriva till kungs och anhålla om befrielse från värnplikten för att få behålla mitt amerikanska medborgarskap, men det gjorde jag förstås inte.
Han växte upp på norra Djurgården, i Dragongården, som i dag hyser Kinas ambassad. Efter två år på Östra Real fortsatte han sin skolgång på Lundsberg i Värmland. Internatskolan är känd för satt uppmuntra elevernas idrottsliga prestationer.
– Jag minns att jag sprang 60 meter på tolv sekunder. Inte särskilt imponerande.
Trots att han alltså inte låg alldeles på topp när det gällde det idrottsliga trivdes han mycket bra på skolan. Det var under tiden på Lundsberg han en dag kallades in till rektor och fick beskedet att hans pappa blivit skjuten och att han måste åka hem.
– Att han var död fick jag inte veta förrän jag kommit hem.
Efter avlagd studentexamen med goda betyg kompletterade han ämnena matematik, fysik och kemi för att komma in på läkarutbildningen i Uppsala. Parallellt med medicinstudierna gjorde han, som var möjligt för medicinstuderande på den tiden, sin värnplikt under sommarmånaderna, bland annat som marinläkare på ubåtsflottiljens fartyg Patricia.
Redan 1948 i augusti hade han träffat sin blivande hustru och livskamrat Christine Glahns, bördig från Ludvika, som då utbildade sig till sjuksköterska på Sofiahemmet i Stockholm. Sex år senare gifte de sig i Grangärde i Dalarna.
Efter specialistutbildning på Akademiska sjukhuset anslöt han sig till det nybyggda Läkarhuset i Uppsala. 1968 öppnade han sin privatpraktik. Tusentals infekterade, febriga och hostande Uppsalabor har under åren passerat doktor Bernadottes mottagning. Flera av dem i skribentens egen bekantskapskrets.
”Han såg direkt vad det var för fel. Sympatisk! Man kände sig trygg hos honom”, är några av omdömena.
Själv minns han den tiden med glädje. Även en och annan patient som inte var så entusiastisk – till en början. Bland dem en flicka i 3–4 årsåldern med ideliga vaxproppar.
– Efter mycket mixtrande kom jag på att försöka spola med vatten, först litet, sedan litet mer och till slut gick det bra. Hon kom sedan regelbundet och spolades. En gång hade hon inget vax, och jag sa: Vad kul, du behöver inte spolas. Då mulnade hon och snyftade: Jag vill bli spolad!
Efter att han lämnat Läkarhuset i samband med pensionen öppnade han praktik hemma. Mottagningssköterska hade han på nära håll: hustrun Christine. Men efter sju år bestämde de sig för att det nu var dags bli pensionärer på riktigt. Nu de skulle hinna med allt det där de inte hunnit på grund av jobbet.
– Men vi tar det ganska lugnt för vi trivs här hemma och på somrarna är vi på vårt sommarställe vid Ekolsundsviken i Bålsta.
Operan i Stockholm besöker de regelbundet. Några utlandsresor brukar det också bli, bland annat till dottern med familj i Italien. Så värst road av motion är han inte säger dagens jubilar. Men en gång i veckan är det vattengympa som gäller och därtill regelbundna besök på ett närbeläget gym. Vardagsmotion i form av hundpromenader ser en ganska motsträvig Busy en realtivt entusiastisk Rosie till att han får.