– Det är en särskild känsla när det växer. Då gör det inget om det inte blommar eller blir en jätteskörd.
Ända sedan Gunnel Carlson var liten har trädgården varit en viktig plats. Hennes föräldrar hade en plantskola i Asarum i Blekinge där de sålde fruktträd, rosor och buskar. Och Gunnels morfar var trädgårdsmästare.
Själv utbildade hon sig till journalist. I närmare tjugo år jobbade hon som allmänreporter, först på tidning och sedan på radion, innan hon bytte spår och inriktade sig mot trädgård för tv.
Ingången blev ett radioprogram om dansk trädgårdshistoria som hon gjorde för kulturradion i P1. Samtidigt letade en producent efter en lämplig programledare till ett nytt tv-program som skulle börja sändas i SVT.
– Det ringde i telefonen och en person frågade om jag ville ta det jobbet. Jag kommer väl ihåg det och hur det kändes. Dels gillade jag radio väldigt mycket. Dels blev jag lite rädd för att inte lyckas. Jag hade aldrig tänkt tanken att jobba med tv. Men min man sa, "det är klart du ska göra det".
– Första månaderna var det väldigt pirrigt. Men också väldigt roligt. Ganska snart kände jag att det är här jag hör hemma.
I nio år ledde Gunnel Carlson "Gröna rum". Sedan dess har det blivit mängder av trädgårdsreportage, artiklar, föreläsningar och resor. I många år har hon inspirerat tv-tittarna med sina inslag i SVT:s "Go'kväll". Hon har också skrivit ett femtontal böcker, varav den senaste, "Gunnels 100 gröna pärlor i Trädgårdseuropa", kom ut i våras.
Och sedan 2010 leder hon projektet "Tusen trädgårdar" där hon förmår människor att öppna sina trädgårdar för andra.
– Hemma var det alltid massor med folk, som jobbade på plantskolan, handlade eller sålde växter. Jag tycker fortfarande att det är väldigt kul att träffa och prata med människor. Det tror jag att jag fick med mig hemifrån.
– Nu är jag känd som "hon som gör trädgård i tv", men jag har inget obehag av det. Jag har aldrig blivit utskälld, blivit nedtrampad eller fått gliringar. Folk är väldigt snälla. Det är mest positiv respons och mycket frågor.
Utanför arbetet fortsätter hon att jobba med sin egen trädgård hemma i Arlöv som hon kallar sin lekplats och sitt vardagsrum. Med tiden har den förändrats en hel del. Framför allt har det tillkommit olika fruktträd, buskar och blommor.
Köksträdgården har hon däremot avskaffat eftersom det tar alldeles för mycket tid att så, gallra och vattna. Och även om trädgårdsyrket ofta framställs som ett rofyllt och ibland nästan romantiskt arbete vet hon att det finns en avigsida av det.
– Det är mycket slit, men lite pengar. Mina föräldrars plantskola gick i konkurs. Det var en tuff tid. Men jag gillar ändå min trädgård väldigt mycket. Hela processen att se något leva och växa är väldigt skön. Och den är beroende av dig och är en del av ditt skapande. (TT)