För den teaterintresserade är hon redan känd. Just nu repeterar hon Tre systrar av Anton Tjechov på Uppsala stadsteater och samtidigt spelar hon de sista föreställningarna av George Bernard Shaws Pygmalion, där hon har rollen som Eliza Doolittle. Tidigare har hon medverkat i stadsteaterns uppsättningar av bland annat Dracula och Sound of Music.
Föregången av ett sms där hon meddelar att hon ”Kan bli fem sen! Ta en kaffe…” kommer hon svischande in genom dörren till teaterfoajén där vi stämt träff. Hon har inte hunnit äta lunch så vi går en trappa upp till teaterbaren där hon öppnar sin medhavda matlåda.
Då ringer telefonen. Det är Pedja, hennes man, som undrar hur det smakar. Det är han som fixat innehållet. Av den följande, ofrivilligt avlyssnade, konversationen framgår att maten inte bara smakar fantastiskt bra utan också att Pedja är en helt underbar person. De gifte sig i januari i år i Lindas barndomshem Gregersboda i Roslagen och har tillsammans sonen Ivan, två och ett halvt år.
Så till frågan hur hon påverkats av arv och miljö. Som många läsare redan förstått är hennes mamma skådespelaren Anne Kulle och hennes pappa Jarl Kulle som gick bort för 16 år sedan. Hennes äldre syster Hanna är också skådespelare.
– Visst har namnet känts förpliktande, säger hon.
Det har till och med hänt att hon funderat på att byta efternamn. Men familjen och hennes uppväxtmiljö har framför allt varit en stor inspirationskälla för i henne i arbetet med teatern.
I dag kan hon inte tänka sig någon annan karriär än skådespelarens. Men det har hänt att hon funderat. Under skoltiden på Södra Latins teatergymnasium i Stockholm kände hon vid ett tillfälle att hon inte stod ut med de förväntningar som fanns på henne. Så hon bestämde sig för att ljudsätta föreställningarna på skolan i stället. Det var en mycket lärorik erfarenhet.
– Den gav mig stor respekt för medarbetare med andra uppgifter inom teatern.
Till Uppsala kom hon för knappt ett år sedan men har redan hunnit finna sig till rätta. Och hon är entusiastisk över miljön. I alla vall vissa delar av den.
– Uppsala är en underbart vacker stad och ån är helt förtrollande! Men trist att det är så många gallerior.
Hon älskar Svartbäcksgatan med sina småbutiker, kaféer och Linnéträdgården. Sonen Ivan föredrar platser som har schysta lekparker som till exempel Stadsträdgården.
Parallellt med arbetet på Uppsala stadsteater bearbetar och regisserar hon Misantropen av Molière som skall spelas under Kullehusteaterns sommarturné och landstäckande Riksteaterturné.