Stenåldershjärna i IT-samhället

När du läser den här artikeln lyssnar du kanske på musik, det är nyheter på tv, dina barn frågar dig var gympakläderna ligger, du skriver ett sms och din partner börjar diskutera vad ni ska göra i kväll.
När du går in i vardagsrummet för att hämta något blir du stående helt nollställd mitt på golvet och har ingen aning om vad det var du skulle göra.

För att inte tala om hur din arbetsdag brukar se ut. Kanske som min, när jag ska skriva den här artikeln: sex fönster öppna i datorn samtidigt, i inkorgen ligger ett antal obesvarade mejl, min kollega pratar på i telefonen och lite längre bort i kontorslandskapet pågår flera andra samtal. Någon skrattar och jag måste kolla vem det är. Telefonen ringer och jag blir avbruten av en kollega som frågar mig om nästa veckas jobb samtidigt som jag ska sätta mig in i Torkel Klingbergs komplicerade hjärnforskning.

I genomsnitt utsätts vi för distraktioner var tredje minut på arbetsplatsen, enligt amerikanska forskare.
Inte så konstigt om du frågar dig själv: Vem är jag? Är jag en robot eller människa?
- När kraven ökar och vi försöker göra mer än två saker samtidigt är det lätt hänt att känna sig otillräcklig. Det är då vi kan uppleva koncentrationssvårigheter, blir glömska och får svårt att fokusera. Det är lika för alla. Det finns inga bevis för att kvinnor har bättre simultanförmåga än män, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Stockholm Brain Institute på Karolinska institutet i Stockholm.

I våras utkom hans bok "Den översvämmade hjärnan", som handlar om arbetsminne, IQ, och den stigande informationsfloden.
Arbetsminne är förmågan att komma ihåg information under en kort stund. Det är det viktigaste du har för att kontrollera din uppmärksamhet, lösa logiska problem, minnas instruktioner och komma ihåg vad du ska göra härnäst.
- När vi ska hålla många bollar i luften och stänga ute oviktig information ställer det krav på vårt arbetsminne, säger Torkel Klingberg.
Arbetsminnet beskriver han som en flaskhals med klara begränsningar som försämrar vår förmåga att behandla information och lösa problem.

Forskarna har nämligen kommit fram till att vår hjärna i dag är i princip identisk med den hjärna cromagnonmänniskorna föddes med för 40 000 år sedan.
- Om det finns en genetisk inbyggd begränsning för vår förmåga att hantera information härstammar den i så fall från den här tiden, säger Torkel Klingberg. Och om vi frågar oss vad som kommer att ge oss problem då stenåldershjärnan möter informationsfloden är ett av svaren: begränsningar i arbetsminnet.
Det går alltså inte att utveckla informationssamhället obegränsat eftersom vi har begränsningar i vår "hårddisk" (läs hjärna) som vi måste ta hänsyn till. Man brukar till exempel prata om det magiska talet sju, det är så många siffror eller bokstäver som en människa klarar av att hålla i minnet vid ett tillfälle.

Men hur kommer det sig då att vi har en stenåldershjärna samtidigt som vi kan använda den till så mycket mer än cromagnonmänniskorna?
Paradoxen är nämligen att IQ hos befolkningen har ökat under hela 1900-talet med i snitt tre procent per decennium. Det intressanta är att ingen kan riktigt förklara vad den här ökningen beror på. En ökad utbildningsnivå förklarar inte hela höjningen av IQ. Torkel Klingberg ställer sig frågan om det inte kan vara så att den ökade informationsfloden har en träningseffekt och att de ökade mentala kraven hjälper till att öka befolkningens intelligens.
Han menar därför att vi ska bejaka vår lust till information, till människans ständiga strävan att utvecklas och hitta på nya saker.
- Jag tycker inte att vi ska vara rädda för ny teknik. Visst är det så att vi utsätts för större krav och fler distraktioner när vi försöker göra flera saker samtidigt, det ligger inbyggt i den teknologiska utvecklingen. Men det går att träna upp arbetsminnet.

En människa som ger sig själv en daglig dos av hjärngympa klarar bättre av att sortera bland alla intryck. Forskning visar att det går att träna upp arbetsminnet med 15 procent.
Torkel Klingberg tror också att det kommer att utvecklas ny teknologi som hjälper oss att sortera bort onödiga distraktioner, som tar hänsyn till vårt begränsade arbetsminne och bara levererar den mängd information som vi kan ta till oss.
Ett skrämmande framtidsscenario är dock att vi kommer att få se mer av mental dopning, minnespiller som förbättrar vårt arbetsminne men som samtidigt påverkar kreativiteten, förälskelse och andra känslor negativt.
- Att förbättra sitt arbetsminne genom minnesträning strax över din förmåga verkar för mig vara den säkrare vägen, säger Torkel Klingberg.

En önskan han har är att införa träning av uppmärksamhet och arbetsminne på skolschemat.
För det är när krav och förmåga balanseras som vi känner flow och utnyttjar hela vår kapacitet.